I blogginlägg och kommentarer om löpteknik möter man allt oftare ordet ”kadens”. Det tycks betyda ”stegfrekvens uttryckt i enkelsteg per minut”. Ett botaniserande bland de 64900 googleträffarna på ordet ger vid handen, att det lånats från cykelsporten, där det betecknar ”trampvarv per minut”. Kadens är också namnet på en cykeltidning.
I butlerns tjugo år gamla SAOL anges ännu bara ordet som musikalisk term, betecknande den sista accordföljden, även kallad slutfall, i en melodi, varvid man skiljer mellan halv- och helkadens, fullständig helkadens samt plagal kadens. För vidare studium av dessa finesser hänvisas till speciallitteraturen. Med kadens menas också en improviserad avslutning av ett soloparti i en del av ett musikaliskt verk. Som om det inte skulle vara svårt nog ändå, ges här solisten möjlighet att visa sig på styva linan. Sådana solokadenser, på italienska (och engelska) betecknade ”cadenza”, kan även skrivas in av kompositören själv eller komponeras av någon annan. På snitsarens fars gamla grammofonskiva från 1960, där violinisten David Oistrach spelar Beethovens violinkonsert, uppges de två solokadenserna vara hoptotade av Fritz Kreisler. Hur Beethovens avsikter varit, är inte en olärd butler bekant, men en rundgoogling låter honom förstå, att Kreislers kadenser varit, om inte standard så dock, vanliga vid framförandet av konserten. Menuhin och Perlman spelade dem liksom, efter vad en omusikalisk butler hinner höra, även Anne-Sophie Mutter, medan Schneiderhan roade sig med egna kadenser, enligt uppgift baserade på Beethovens pianoarrangemang av violinkonserten. Om någon i läsekretsen önskar slå en stackars butler på fingrarna med en tillrättavisning eller ett tillägg, står han som alltid till tjänst. Här följer några musikaliska exempel på kadensen i den sista satsen:
Fritz Kreisler (1:37-2:50)
Yehudi Menuhin (2:40-3:52)
Itzhak Perlman (6:42-7:42)
Anne-Sophie Mutter
Wolfgang Schneiderhan (efter 3:55)
I engelskan och franskan har ”cadence” även den musikaliska betydelsen ”takt, rytm”, vilket förklarar den nya användningen av ordet ”kadens” i svenskan. Dess grundbetydelse med ursprung i latinets ”cadere” för ”falla”, gör emellertid en omtänksam butler rädd att använda det i samband med löpning. Jumper, som ofta snubblade och föll i början av sin långlöparkarriär (men senare fått bättre styrsel på benen) nickar instämmande.
Efteråt hos farbror Steffe 
Jo, du gamle butler, nog har jag ramlat i mina dar, fast inte så mycket som Rune Larsson, enligt vad har skrivit i Runners World. Däremot är jag inte skraj för ordet kadens. Det är kort och bra, när man väl lärt sig vad det betyder. Under dagens löppass var kadensen i början 178 men möjligen lägre mot slutet, då jag blev lite trött. Jag var olydig och sprang längre än planerat, 5,7 km. Det tog 34:07, vilket ger knappt 6 min/km. Jag hade inte ont någonstans, men kände av båda knäna, en axel och höger vrist, ja strängt taget alla kroppsdelar, utom hälsenan. Hur långt jag behöver springa innan den gör sig påmind, vill jag inte undersöka än.
Om ”kadens” vid cykling betecknar ”trampvarv per minut”, vilket det verkar göra, så blir ju betydelsen annorlunda jämfört med kadens i löpning. Om man räknar på fötterna, blir det ju ”dubbelsteg per minut” i cykling.
Hördu butler, det var ett sällsynt svårläst inlägg du knåpat ihop. Man måste inte skriva så långa meningar man kan och man måste inte skjuta in så många bisatser som möjligt.
”En olärd butler”, ”en omusikalisk butler”, ”en stackars butler”, ”en omtänksam butler”. Även om det är skoj att se att du kan variera det stående epitetet ”enkel”, så kan det bli lite mycket ”butler”. Törs man inte skriva ”jag”, ska man knipa käft. That’s my humble opinion.
”3 svar so far”, läser jag som rubrik över kommentarerna. WordPress har tydligen behållit språkblandningen för att få ett snyggt rim. Kul. Tycker en morgonsömnig butler.
Kul att du är på G, jumper.
Kul att du är observant, Nyfiken. Nyfikna borde fler vara.
Kul att du har åsikter Tildo. Du får gärna överta administratorskapet.
Cadere minsann. På sätt och vis logiskt. För att springa innbär ju att falla, eller? Och se till att fötterna är framma kvickt nog för att förhindra att nosen landar i backen.
Enligt Romanov ska det visst vara just det som är hemligheten?
Intressant. Jag minns att vi pratade om kadens i musiken på högstadiet, faktiskt. Konstigt nog har jag inte reflekterat över det förrän nu.
Ja, rätt skall vara rätt. Stegfrekvens är ju annars ett ypperligt svenskt ord, men kadens… är bara så enkelt. Och fotpoddarna skvallrar ju om just ”cadence”, som mycket riktigt måste dubbleras för att få stegfrekvensen.
Även Romanov är riktigt citerad eller vad man säger – återgiven? Att springa är att falla. Pose, Fall, Pull. ”Löpning är enkelt”.
När det gäller kadens, har jag observerat en viss sifferförbistring i teknikens spår. De flesta tycks ange enkelsteg/minut med idealet ”kadens 180”, medan andra anger fotpoddarnas siffror, dubbelsteg/minut och håller fast vid att det borde vara så, med den begripliga motiveringen att begreppet lånats från cykelsporten, där man räknar hela trampvarv per minut.
Om någon (mot förmodan) skulle skriva att kadenser var 125, vet man inte om det är extremt trippande eller extremt lufsande.