Snitsaren minns från sin sena barndom några tidningsnotiser där det omtalades hur spanska spjutkastare nådde längre än gällande världsrekord genom att kasta på samma sätt som diskuskastare, det vill säga med ett varvs rotation. Tekniken kallades ”såpstilen”, eftersom man före kastet såpade in spjutets bakre ände, för att denna smidigt skulle glida ur handen. Stilen förbjöds dock snart, bland annat av säkerhetsskäl.
Efterforskningar på internet kring den märkliga kasttekniken har inte givit mycket ny information. De flesta sidor upprepar en och samma mening, där händelserna förläggs tio år för sent i tiden och felaktiga kastlängder uppges. Nedanstående fyra utdrag bör komma sanningen närmare och för den, som likt en enkel butler varken behärskar spanska eller franska, serveras klargörande googleöversättningar. När det gäller den finska texten har snitsaren varit behjälplig med en egen ordagrann tolkning.
Spjut är den kastgren som är hårdast styrd vad gäller hur kastaren får bära sig åt. Spjutet måste kastas ”rätlinjigt” över axeln eller överarmen och varje form av rotation är absolut förbjuden. Det finns dessutom en ”generalklausul” om att tekniken inte får avvika från den ”vedertagna”. De tuffa reglerna i just spjut beror på att man i Spanien 1956 började experimentera med att rotera i ansatsen och kasta spjut enligt samma princip som används i diskus (tekniken kallades i Sverige ”såpstilen”). Det visade sig snabbt att det gick att kasta mycket längre på detta sätt – men samtidigt blev säkerhetsproblemen enorma. Därför slog IAAF till med det totalförbud (som alltså gäller fortfarande) så fort man på sensommaren 1956 fick höra talas om den nya tekniken. (friidrott.se)
Felix Erausquin, lanzador de barra vasca, que invento ese estilo y logro una plusmarca mundial nunca homologada de 83,40, y mejorada por Miguel de la Quadra Salcedo hasta 92,81. Ese estilo fue considerado fuera de las normas por la Federacion Internacional, pero Danielsen llego a lanzar 93,70 con el, y en Suecia hay publicaciones que indican que se llego hasta los 121 metros con ese estilo.
Felix Erausquin, pitcher Baskiska bar, som uppfann den här stilen och uppnått en global plusmarca aldrig godkänts av 83,40, och förstärkt av Miguel de la Quadra Salcedo upp 92,81. Denna stil ansågs utanför de regler Internationella federationen, men Danielsen kom till 93,70 med lanseringen, och i Sverige visar att det finns publikationer som nådde 121 meter med den stilen.
Felix Erausquin kastar diskus.
Six semaines avant les jeux Olympiques, l’espagnole Salcedo commet une erreur irréparable. Lors d’un match France–Espagne, il produit la nouvelle technique espagnole sous les yeux ébahis des spectateurs. Il ne tardera pas que cette technique du « javelot à l’espagnole » soit copiée par un finlandais, Milkilla, qui surpasse largement les 100 m et fait même passer son javelot par-dessus le stade. L’IAAF2, jugeant cette technique trop dangereuse, l’interdit juste avant les jeux Olympiques.
Sex veckor innan OS, det spanska Salcedo begår ett irreparabla misstag. I ett Frankrike-Spanien-matchen, den producerar den nya tekniken spanska framför bedövas åskådare. Det kommer inte att dröja det här tekniken “i spjut spanska” kopierades av en finsk Milkilla, som överstiger 100 m och är även flyttar sitt spjut över arenan. Den IAAF2, med tanke på denna teknik är för farlig, förbjuden precis före OS.
Pentti Saarikoski
”Barra vasca” (espanjaksi ”baskilaiskeihäs”) oli keihäänheittotyyli, joka luotiin Espanjassa Melbournen olympialaisia varten 1956. Espanjalaisten tarkoitus oli murtaa skandinaavien hegemonia keihäänheitossa. Barra vasca -tyyli perustuu vanhaan navarralaiseen keihäänheittotekniikkaan; siinä heitetään keihästä kuten kiekkoa. Heittäjä tarttuu avokämmenellä, peukalo keihään kärkeä kohti keihääseen niin, että keihään takapään lape lepää vyötärön ja ristiselän päällä, pyörähtää kolmasti, ja sinkoaa sen jälkeen keihään noin 45 asteen kulmassa tangentin suuntaan. Keihäs on saippuoitu tai rasvattu, jottei kitkalämpö polttaisi ihoa heittokädestä; tästä suomenkielinen nimi ”saippuatyyli”. Barra vasca -tyyli kiellettiin jo olympiakisojen karsinnoissa, sillä se osoittautui liian vaaralliseksi sekä toimitsijoille että yleisölle. Vain noin 3/4 heitoista osui sektoriin, ja usein keihäs saattoi sinkoutua suoraan katsomoon. Barra vasca -tyyli on kuitenkin äärimmäisen tehokas, ja sen avulla keihäs on saatu lentämään 114 m virallisten kilpailujen ulkopuolella. Suomessa barra vasca -tyylillä pisimmälle heitti Pentti Saarikoski, 99,25 m, vuonna 1956.
Snitsarens översättning:
”Barra vasca” (spanska för ”baskiskt spjut”), var en spjutkastningsstil, som skapades inför olympiaden i Melbourne 1956. Spanjorernas mål var att bryta den skandinaviska hegemonin i spjutkastning. Barra vasca-stilen har sin grund i en gammal spjutkastningsteknik fån Navarra (?), där man kastar spjut som man kastar diskus. Kastaren greppar spjutet med bar hand och tummen mot spjutspetsen, så att sidan av spjutets bakände vilar mot midjan och korsryggen, snurrar tre gånger (låter konstigt (snits.anm.)) och slungar därefter spjutet i ungefär 45 graders vinkel i tangentens riktning. Spjutet såpas eller infettas för att friktionsvärmen inte ska bränna bort huden från kasthanden, därav det finska namnet ”saippuatyyli” ( ”såpstilen” ). Barra vasca-stilen förbjöds redan vid kvalificeringarna till de olympiska spelen, ty den visade sig alltför farlig för såväl funktionärer som publik. Bara omkring 3/4 av kasten hamnade i kastsektorn och ofta råkade spjutet kastas rakt in i publiken. Barra vasca-stilen är emmellertid särdeles effektiv och med dess hjälp har spjutet fått flyga 114 meter på officiella tävlingar utomlands. I Finland kastade med denna stil Pentti Saarikoski som längst 99,25 år 1956.
Det kan tilläggas att den ovan nämnde Danielsen är samme Egil Danielsen från Norge, som vann OS-guld i Melbourne samma år med ett världsrekordkast på 85,71, då naturligtvis med traditionell kastteknik. Felix Erausquin, som egentligen var diskuskastare, lär själv ha varit hemmahörande i Baskien, och enligt en annan obekräftad uppgift ska han ha varit i femtioårsåldern när han började experimentera med sin annorlunda spjutteknik. Någon bild, där han utövar denna har vi inte hittat, varför vi får nöja oss med bilden på honom i hans ordinarie disciplin. Spanjoren Miguel de la Quadra Salcedo, som också nämns ovan, kastade med framgång både slägga, diskus och spjut men lär idag vara mer känd som mångårig krigskorrespondent och TV-profil. Någon finne vid namn Milkilla har inte stått att finna, däremot landsmannen med det poetiska namnet Pentti Saarikoski, som enligt uppgift kastar med äkta såpstil på bilden ovan. Om han bär basker för att hedra upphovsmannen till ”barra vasca”, vet vi inte.
Tillägg:
Av före detta kastaren ”dagispappan” har vi fått nedanstående bildserie på såpstilen. Enligt uppgift är det Felix Erausquin själv som kastar:
http://www.trackandfieldnews.com/assets/temp/javelin.jpg
Det spännande ämnet behandlas också i detta finska blogginlägg med kommentarer:
http://takkirauta.blogspot.se/2011/05/saippuatyyli.html
Efteråt hos farbror Steffe 
