Heraldik

Våren 2006 fick snitsaren i present en fin kartbok, i vilken alla världens flaggor återgavs på bild. När han i samma veva råkade läsa en liten notis i sitt husorgan, var den sovande björnen väckt, med långa detaljerade utläggningar om flaggor och heraldiska djur som följd. Snitsaren hade främst estetiska synpunkter i ämnet och kunde vara tämligen elak. När han ställer och besvarar sina ”fem finurliga flaggfrågor” är han dock på solskenshumör.

Heraldik

Enligt rykte vill Venezuelas president Hugo Chavez begåva landets gamla flagga med en åttonde stjärna och dessutom vända den lilla hästen i det ingående statsvapnet åt vänster. Skälen till att han tycker att de ursprungliga sju Estados Unidos de Venezuela i stället borde vara åtta sägs vara en lång historia som går tillbaka ända till Simon Bolivars tid, medan hästens nya vänstervridning inte nödvändigtvis är så politisk som de flesta tycks vilja tro. Enligt den svenske riksheraldikern Klackenberg brukar och bör heraldiska djur vara vända åt vänster, så att de när de sitter på sköldar burna på vänster arm i strid galopperar eller flyger framåt. Annars ser de ju ut att fly. Å andra sidan borde de ju i så fall på flaggor och fanor som fladdrar bakåt alltid vara vända in mot stången och alltså på baksidan åt höger. Hur världens flaggor ser ut på andra sidan, det vill säga vilka symboler (förutom bokstäver) som inte omfattas av den normala spegelvändningen, är oklart. Spelar det någon symbolisk roll om halvmånen är i ny eller nedan? Att Venezuelas häst vrider huvudet bakåt komplicerar detta specialfall ytterligare.

Snitsaren, som känner världens folk, vill också se problemet i ett annat ljus. Latinamerikaner är stolta människor som liksom sina släktingar på den iberiska halvön älskar, vårdar och vill visa upp sina flaggor, vapensköldar och emblem, en drift och svaghet som de inte bara bär i sina gener utan också i blodet. Statsvapnet på flaggan finner de inte, som vi, överlastat och fånigt utan bara extra stiligt och de flesta spansktalande länder uppvisar också denna variant som statsflagga. I dessa enfaldiga symbolgyttringar ser man icke sällan djur. På mexikos flagga håller aztekernas heliga örn en orm i näbben och och klorna. På Guatemalas statsflagga sitter en kvesal (en långstjärtad fågel), på Ecuadors duk ser vi en kondor, på Perus ett lamadjur och på Bolivias både en kondor och en alpacka. Paraguays flagga är säregen i det att den har statsvapnet på framsidan men det så kallade statssigillet på baksidan, och minsann, i det sitter ett lejon och vaktar. Så pampigt! I Spaniens vapen på statsflaggan dansar ett krönt lejon på två ben och i Andorras betar två kossor.

Även i andra statsvapen runt om i världen vimlat det av djur av alla de slag, från elefanter till sköldpaddor, men på ländernas flaggor slipper vi dem dessbättre oftast. Utanför den spansk- och katalansktalande delen av världen hittar man bara Bhutans drake, Sri Lankas uppnästa lejon och en handfull fåglar, främst naturligtvis örnar, heraldiskt stiliserade som på Österrikes statsflagga och på flaggorna från Albanien (”örnens land”), Moldavien och Egypten (Saladins gyllene örn) eller fritt flygande som på Kazachstans och Zambias flaggor. Den sittande fågeln på Zimbabwes duk är en täljstensskulptur från landets berömda ruinstad. Ugandas krontrana har blivit kvar sen kolonialtiden, då den var en neutral djursymbol som inte stötte eller favoriserade någon av landets många kungar. På Dominicas flagga sitter en papegoja och på Papua Nya Guineas svarta och röda duk flyger bredvid södra korset en paradisfågel. Denna stiliga flagga, en av snitsarens favoriter, lär från början ha ritats av en skolflicka. Betydligt omognare, trots att den sägs gå tillbaka på brittiska traditioner, är då Kiribatis flagga där en fregattfågel seglar över en sol som stiger upp ur ett vågigt hav. Det är bara tufftuff-båten som fattas.

Många unga stater har ambitiöst överlastade flaggor med onödigt många färger, former och symboler. På Sydafrikas duk urskiljer man inte mindre än sju färger. På Mocambiques brokiga stolta fana har man lagt ett gevär och en hacka i kors över en uppslagen bok, alltsammans på en gul stjärna. Tidigare fanns där också ett kugghjul. Glädjande undantag härvidlag är ölandet Palau, vars flagga (gul sol på blå himmel) kan tävla med Libyens (helgrön) i ballhet och coolhet. Många västafrikanska länders flaggor lyckas också på ett förtjänstfullt sätt variera de panafrikanska färgerna, gult, grönt och rött, en kombination som bara Litauen vågat sig på i Europa. Hatten av också för Gabons och Sierra Leones enkla men originella flaggfärgval, liggande grönt, gult och blått, respektive grönt, vitt och blått. Den senare kan enligt snitsaren väl mäta sig med Estlands (blått, svart och vitt) i raffinemang. Slut.

Fem finurliga flaggfrågor

1. Nyheten att Venezuelas president Hugo Chavez vill ändra sitt lands flagga har väckt uppseende. Många har ruskat på huvudet. Andra har tagit sig för pannan eller himlat med ögonen. Ytterligare andra har pekat finger och gjort sig lustiga. Men vilken nationsflagga har egentligen ändrats flest (närmare bestämt 27) gånger genom historien?

2. Den som har varit i Venezuela återvänder alltid. Naturen är hänförande och människorna inte ovänliga när man väl har lärt känna dem. Kaffe, guld och olja lockar också. Huvudstaden heter Caracas och presidenten, som vi vet, Hugo Chavez. Men varför heter landet Venezuela?

3. Att komponera en flagga så att allting blir rätt, är som vi sett inte lätt, och att sedan sy ihop den kräver också stor omsorg och mycket möda. Men vilket lands flagga föll bara helt plötsligt (år 1219) ned fix och färdig från himlen?

4. Ja, gudar och människor styr och ställer i symbolernas värld, ibland till det bättre, oftast tyvärr till det sämre, men en gång har faktiskt även naturen haft ett finger med i degen. År 1949 ändrades officiellt den röda färgen i en nationsflagga till rödbrunt, eftersom landets alla flaggor redan fått denna färg genom solens inverkan på det röda färgpigment som dittills använts. Vilket är landet?

5. Nationer kommer och nationer går liksom deras officiella symboler. Men även människor och djur har sin utmätta tid här på jorden. Vilket land har den utdöda dronten i sitt statsvapen?

Fem fåniga flaggförklaringar 

1. Förenta Staternas nuvarande flagga lär vara den 27:e eller 28:e i ordningen beroende på vilken man anser vara den första. Den 14 juni 1777 infördes den första officiella “Stars and Stripes” med 13 röda och vita ränder och 13 vita stjärnor i en blå fyrkant uppe i hörnet, en rand och en stjärna för varje delstat. Efter att Vermont och Kentucky blivit nya stater utökades 1795 både antalet ränder och stjärnor till 15. Stjärnorna, som tidigare suttit i ring, spreds nu ut jämnt över det blå fältet. Detta gav flaggan smeknamnet eller rentav öknamnet “Star-Spangled Banner”. När den sedan 1818 skulle berikas med symboler för ytterligare fem nya stater, insåg man att allt fler och därmed allt smalare ränder med tiden skulle bli allt konstigare, varför man återgick till 13 ränder, därmed hedrande de ursprungliga 13 staterna. Intressant är att följa hur stjärnhopen sedan genom åren utökats och komponerats fram till dagens glitter av femtio stjärnor. Innan president Taft 1912 fastställde alla flaggmått och detaljer på modernt vis, kunde stjärnorna sitta lite som de ville bara antalet var rätt. På Tafts långlivade flagga (1912-1959) ordnades de 48 stjärnorna i sex prydliga rader med åtta stjärnor i varje rad. Dagens stjärnbaner, som funnits sen 1960, har fem sexstjärniga rader och däremellan fyra femstjärniga rader lagda så att ett dekorativt gittermönster bildas. 1959-1960 fanns, vilket inte många känner till, en flagga med 49 stjärnor. Var den fyrtionionde stjärnan (för Alaska) satt (möjligen i ett nytt mönster om 7 x 7) och hur många flaggor som verkligen tillverkades, kan man undra, liksom hur en eventuell 51:a stjärna skall få plats. Kanske väntar man tills det kommer tre nya stjärnor, som då kan placeras enligt nedan. Irak har tre stjärnor på sin flagga. Fundera på det!

x       x       x       x       x       x       x       x
x       x       x       x       x       x       x
x       x       x       x       x       x       x       x
x       x       x       x       x       x       x
x       x       x       x       x       x       x       x
x       x       x       x       x       x       x
x       x       x       x       x       x       x       x

2. Året efter att Columbus på sin tredje resa 1498 upptäckt Venezuelas kust, utforskade spanjoren Alonso de Ojeda landet närmare. När han i Maracaibosjön fick se byar byggda på pålar ute i vattnet, föll poletten ner och han utropade: “Venezuela”, vilket betyder “Lilla Venedig”. Indianerna som bodde där förstod ingenting, men det lustiga namnet spred sig som en löpeld över hela det väldiga landet och snart nog pekade alla på marken och upprepade “Venezuela”. Var den lille spanjoren kom ifrån och vad det sen blev av honom, vet ingen.

3. Den 15 juni 1219, när den danske kungen Valdemar II stod i begrepp att anfalla de hedniska esterna vid borgen Lyndanise (ungefär där staden Tallin (”Danskstad”) nu ligger), föll plötsligt Danmarks rödvita flagga, “Dannebrogen”, ner framför hans fötter. Han tog upp den och sen var resten en enkel match. Någon har påpekat flaggans likhet med betydligt äldre engelska förlagor med det röda kors på vit botten som idag går igen i den engelska flaggan, för gemene svensk mest känd som “fotbollsflaggan”. Andra tror att flaggan kan ha rötter i de heliga romerska kejsarnas röda stridsflagga med kristendomens vita kors på. Hur som helst, skapad och sänd av Gud eller inte, bredvid den vackra estniska flaggan rodnar Dannebrogen ändå av skam. Om kung Valdemar hade sett detta mästerverk i blått, svart och vitt vaja på borgen Lyndanise, hade historien tagit en helt annan vändning. Då hade mamma och pappa aldrig träffats och då hade du inte funnits till.

4. Qatar, är landet med den solbrända flaggan. Grannlandet Bahrain har en snarlik, något kortare och glestaggigare flagga, där den röda färgen officiellt är röd. Hur den tänkta färgskillnaden mellan grannflaggorna blivit i praktiken, dvs i vad mån det funnits soltåligare tygfärg i Bahrain, är oklart. Qatar (liksom även Bahrain) är annars mest känt för sina nyinköpta, omdöpta kenyanska löpare. Förut hette dom Kip. Nu har dom tagit sig långa, konstiga arabiska namn som ingen människa kan komma ihåg. Tänk om Wilson Kipketer (den svarte dansken med de vita tänderna, världsrekordhållare på 800 meter, alltid lika leende när han vann, men ännu gladare när han någon gång förlorade) skulle ha kallat sig för Preben Bang Lyngtoft eller nåt? Förresten, för att nu fortsätta att ventilera etniska och religiösa fördomar, visste ni att i den italienska ligan spelar inte bara en Zlatan Ibrahimovic utan också en Zlatan Muslimovic! Ett minne från övre Norrland för fyrtio år sedan fladdrar förbi: När bussen med trötta rekryter passerar en vägskylt långt ute i obygden, utbrister Lindhagen, en kvicktänkt stockholmare: “Korpilombolo!, det är ju sånt där som man bara kan dra till med, och så är man där!!”. I det civila var han fotbollsspelare i IFK Stockholm, ett lagsom då två år i rad var på vippen att få kvala till allsvenskan, men som nu för en tyst tillvaro i division fyra. Detta om Qatar.

5. Öriket Mauritius är mest känt för att prinsessan Christinas gemål, Tord Magnuson, är svensk generalkonsul där. Få vet att landet en gång också haft ett intressant djurliv. I rikets vapen ser man hur en sambarhjort och en dront håller upp en pampig sköld. Drontar fanns det gått om på ön Mauritius ännu på 1500-talet, men eftersom de smakade bra och inte kunde flyga tog de slut redan på 1600-talet. Någon har kallat dronten “en ganska ful fågel”, därmed antydande att det var lika så gott att den försvann? Sambarhjorten infördes år 1639 från Java, varför de båda sköldbärarna kanske hann träffas i livet. Solitären, en annan märklig fågel, bodde på den avlägsnare ön Rodrigues (som dock numera hör till Mauritius). Denna mindre uppmärksammade representant för familjen “drontfåglar” höll stånd till slutet av 1700-talet. Inget av alla dessa djur har dock fått tillträde till landets flagga, som därför bara består av fyra fula olikfärgade band med långsökt symbolik. Det röda påstås exempelvis stå för “blodet som flutit i befrielsekampen”. “Spik i foooten”, säger dronten, och solitären nickar instämmande.

Fånig fana 

I Montenegro viftas det i dagarna med en egendomlig röd flagga där en tvehövdad gul örn i sina klor håller ett svarvat stolsben och en julgranskula eller möjligen en bomb. Dessa gamla regalier, spiran och äpplet, är enligt uppslagsboken mer än 2000 år gamla kungliga eller kejserliga symboler för regentmakt respektive världsherravälde! Heja, heja! På bröstet har örnen en blå vapensköld med ett gult lejon. Klart en örn ska ha ett lejon! Över alltihop sitter en fin krona. Denna fåniga fana har (den 12 juli 2004) på fullt allvar antagits som officiell flagga i den moderna republiken Montenegro. Riksvapnet (det ovan beskrivna symbolgyttret) skall visst ha rötter långt bak i 1400-talet då örnen i samband med något kungligt giftemål lånades från Albanien. Lejonet är på vanligt heraldiskt vis vänt åt vänster , men på en bild i DN, visande baksidan av en flagga som fladdrar ur ett bilfönster, är hela riksvapnet spegelvänt, så att spiran och äpplet bytt plats och lejonet vänder sig åt höger, framåt i bilens färdriktning. Så länge vapnet inte innehåller någon text, kan man tydligen göra så.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Flag_of_Montenegro.svg

(För rättvisans skull bör sägas att snitsaren på annan plats prisade Montenegros nya nationalhymn (asgam anm.)).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s