Second hand 2

image1

Den målning med skånskt motiv, som min far gjort i sin tidiga ungdom, och som visats i föregående inlägg, har lockat till efterforskning. Konstnärens andre son, det vill säga min bror, har med ledning av fotografier funna på internet föreslagit att bilden föreställer kyrkan i Gladsax utanför Simrishamn, något som ytterligare styrkts av ett flygfoto där också övriga avbildade byggnader kunnat identifieras. Enligt tillgängliga släktpapper ska konstnärens farfar, det vill säga min farfars far, Nils Tuvesson (1830-1896) år 1861 ha köpt hemmanet nr 20 i Gladsax, där han sen bott till sin död och där min farfar Thure Nilsson, sedermera Neymark (1870-1933) växt upp för att senare i livet gissningsvis ha besökt byn i sällskap av sin son, vilket borde ha varit tillräckligt skäl för denne att dokumentera platsen konstnärligt.

När jag inspirerad härav letat vidare bland fotografier på internet, har jag till slut funnit vykortet här ovan, som inte bara gjort all diskussion kring motivet i min fars målning överflödig, utan också avslöjat konstverkets tillkomst. Tydligen har den unge målaren inte alls fångat miljön på plats i Gladsax utan suttit hemma i Malmö med en mer lätthanterlig, tvådimensionell förlaga, låt vara förknippad med minnen från trakten, i synnerhet för konstnärens far som troligen gått såväl i skolan som i kyrkan på bilden, och som i min livliga fantasi berömt, ramat in och hängt upp sonens målning på väggen, där den funnit en fristad undan den unge upphovsmannens självkritik, tills den långt senare vid boets delning åter kommit i dennes ägo och sparats som minne, väl dold för världen i en kartong, innan den återfunnits efter ett halvsekel och till slut uppmärksammats på denna blogg.

Den avslöjande överensstämmelsen mellan min fars målning och det upphittade vykortet har visserligen mer än väl tillfredsställt min önskan att finna sanningen, men i stället för att glädjas däråt har jag känt mig snopen och mindre angelägen att visa upp fyndet, som i ett slag förändrat min syn på målningen, inte bara som unik dokumentation av tid och plats utan även som självständigt konstverk, trots att detta varken har förändrats fysiskt eller visuellt utan fortfarande fångar ljuset i motivet likadant och borde förmedla samma närvarokänsla.

Att konstnärer tar hjälp av befintliga bilder för att skapa nya är inte ovanligt, och som framgått av ett flertal inlägg på denna blogg har inte heller snitsaren dragit sig för att använda de förlagor han behövt i form av egna och andras fotografier eller till och med kollegors verk, antingen inspirationen har varit uppenbar och redovisad som i Katalognummer 50, eller omöjlig att ana som i Katalognummer 7. Mindre vanligt är att måla landskap på detta sätt, och såvida konceptet inte valts med särskild avsikt, torde motiv från vykort ha extra låg konstnärlig status, troligen för att det förknippas med ängsligt och petigt avbildande, möjligen med Hitlers ungdomskonst som kuriöst exempel.

Men konstnärer sysslar inte med idrott eller cirkus och konst ska inte bedömas efter svårighetsgrad utan efter sitt eget uttryck, hur detta än har åstadkommits, och eftersom varje enskilt konstverk är fysiskt unikt, borde det kunna betraktas som sådant oavsett grad av originalitet och självständighet. Att någon varit först med sitt sätt att måla och blivit berömd för detta, betyder inte nödvändigtvis att efterföljare, epigoner eller ens rena plagiatörer har gjort sämre målningar i sig. Men upplevelsen av ett konstverk är alltid beroende av vad som är känt om det, och när det gäller min syn på den målning som har föranlett denna diskussion, är den naturligtvis i högsta grad färgad av min nära relation till konstnären. Som antytts i föregående inlägg dikteras mitt intresse för hans verk och dess historia möjligen av en undermedveten önskan att se honom som en potentiell kollega, och ytterst kanske en far att känna gemenskap med.

Annonser

2 responses to “Second hand 2

  1. Hur ska konst egentligen bedömas? Jag fascineras oerhört av skickligt gjorda kopior, gärna såna som lurat även konstvärldens samlade expertis. Förfalskningar alltså. En riktigt bra förfalskning kräver oerhörd skicklighet. Men är det konst? Eller hantverk? Konsthantverk?

  2. Ja, teves K-special nyligen om den ideelle konstförfalskaren Mark Landis var tankeväckande. Hans kärleksfulla bedrägerier (eller hela hans liv) är väl nästan på gränsen till egna konstverk…

    Jag föreställer mig att för betraktaren är en förfalskning konst tills den avslöjas, och även senare om verket fortfarande säger hen något. Fast om om det bara handlar om upplevelsen kan man fråga sig om inte reproduktioner i en bok också är konstverk.

    Eftersom jag huvudsakligen visat mina bilder i avfotograferad och tryckt eller på senare tid digital form och då lagt ner en stor del av mig själv i arbetet med detta, betraktar jag min katalog som en form av konstverk.

    Om förfalskaren själv kan anses skapa konst är, tycker jag, en fråga som har att göra med avsikten. Förfalskning i enbart kommersiellt syfte är kanske mer att betrakta som hantverksskicklig reproduktion, men å andra sidan kan även konstnärers egen upprepat framgångsrika produktion kännas lite konstnärligt uttunnad ibland. Om å tredje sidan någon blir så besatt av säg van Gogh att hen upprepar dennes måleri i en akt av identifikation, där signering och försäljning är en självklar del, så skulle jag nog se det som lika spännande konst som månget mer genomtänkt medvetet sentida konstkoncept. Hur sådana förfalskningar skulle betraktas på marknaden och i konsthistorien, bleve då en ytterligare spännande fråga.

    Själv är jag mest intresserad av bilders eller föremåls uttryck i sig, medan diskussionen i övrigt har mer upphovsrättsligt eller konsthistoriskt intresse.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s