Den unge Vilgots lidanden

 

Vilgot

.

När Vilgot Varulv nyligen efter ett enhälligt beslut i vänkretsen lämnade över sitt konto på facebook till Tor Neymark, tvingades denne av säkerhetsskäl dölja delar av sin företrädares historia. Om detta har jag inget att säga, ty livet på facebook kan vara svårt att förutse, och jag hade antagligen handlat likadant själv i samma situation.

På snitsarens blogg bör emellertid så lite som möjligt förtigas, och efter att jag fått tillgång till sagda kontos arkiv, kan jag publicera nedanstående ocensurerade utdrag ur Vilgot Varulvs så kallade tidslinje från hösten 2010, det vill säga från den tid när den nu avgående kontoinnehavaren ännu var ung och ofördärvad av livet på facebook. Det är sant att han mycket motvilligt lät sig övertalas att öppna sitt konto, men att skylla hans kommande svårigheter på dem som uppmuntrat honom in blanco, vore att göra såväl dem som honom orättvisa, ty var och en har i mån av förstånd ansvar för sina handlingar, och som Vilgots förmyndare tar jag på mig min självklara del. Även om jag ogärna identifierar mig med honom, har jag som hans skapare lånat honom mina känslor, och hans första trevande tid på facebook har speglat såväl min motvilliga nyfikenhet på detta forum som mina svårigheter att finna mig till rätta där. Möjligen anar jag även en önskan hos mig att slippa snitsarens språkliga diktat till förmån för spontanare sätt att uttrycka tankar och känslor.

För en fullständigare bild av Vilgots väg till gemenskapen på facebook borde jag också ha redovisat kommentarerna till nedanstående rader, ty Vilgot tycks inte ha lämnat sina vänner oberörda. Medan han väckt beskyddarinstinkt eller rentav moders- och faderskänslor hos de flesta kommentatorer, har andra haft svårare att fördra hans oskuldsfulla självömkan, och hos någon har hans ordval till och med framkallat illamående. Men alla har de haft en plats i hans hjärta, och på Vilgots vägnar vill jag tacka dem som med kärlek, förakt eller bara svalkande likgiltighet hjälpt honom under hans besök på facebook och i det hårda liv han mött utanför den ABC-bok han en gång skapats för och som han äntligen har fått möjlighet att återvända till.

*

Vilgot Varulv är född 2 januari 1979.

18 september 2010
Vilgot Varulv går med i Facebook

18 september
Vilgot Varulv har ändrat sin profilbild

Vilgot 1

2 oktober
sitter och gnuggar tänderna. Lite lessen.

3 oktober
har fått flera vänner än tänder.

4 oktober
tycker att facebook är vimsigt

5 oktober
har nio vänner nu detär jätteroligt fast svårt för först fick jag två vänner sen fickjag tvåtill sen kom det fyra till som jag trodde ville vara vänner med mej så jag klickadepå lägg till som vän men det var bara en som hade lurats och en tant som såg lite sträng ut på bilden vill inte alls vara vänmed mej fast jag inte hade frågatdet var jätteskämmigt

5 oktober
ville skriva mera fast då komdet att för lång staus Det är en som ser snäll ut som kanske vill vara vän med mig menjag vågar inte klicka på lägg tillsom vän för då kanske han tror att jag frågar honom och kanske svarar det kan du fetglömma din snabeltandade tiger Fast det är rolikt att ha vänner men varför ärr det så krångligt i livet

6 oktober
tyckeratt detär så svårt på facebook Jagg har klickat på hjälpcenter men allt är så krångligt o ja vågarinte göra allt roligt som finns för tänk om dom tyckar att jag ärdum

(Här försäkrar kommentatorer samstämmigt att Vilgot inte alls är dum).

6 oktober
Vilgot Varulv har ändrat sin profilbild

image

6 oktober
Vilgot Varulv har ändrat sin profilbild

Vilgot 2

7 oktober
tycker att facebook är prisis som kompisrutan visst?

8 oktober
sitteroch undrar vad debila betyder jag är lite räddoch lessen

8 oktober
tyckeratt det är såkonstigt för domfrågar hela tiden vad gör du just nu. mzan kanväl inye skriva varje gång då blir det tjatigt

9 oktober
puffade startnm ja han med långa namnet för han hade puffat mig mendet hände ingenting. tänk fall jag skulle heta vilgot vilgot varulv detskulle vara tokigt

10 oktober
sitter i skogen har sprungitvilse på orintering

11 oktober
sitter ensam på en sten skogen ä full av lingonben

11 oktober
Vilgot Varulv har ändrat sin profilbild

image

11 oktober
harföreslagit två vänner till varandra jag skickade till båda vardet rätt. annars är livet lite sissodär jag går och går och går. myckehungrig har bara ätit lingon

12 oktober 2010
är tröttoch hungrig bara äcklig mossa

13 oktober
såg en tant i skogendå blev jag glad och vinkade då skrekhon iiiiuiu och sprang men hon glömde korjen och vetni vad son va i den haha maaaaaat

13 oktober
vågar inte ätav godabullarna i korjen tänka om tanten kommer tillbakja då blir hon lessen jag är sårädd att göra fel hur ska jag göra

(Eniga kommentatorer uppmanar här Vilgot att äta av bullarna. Några föreslår  olika sätt att kompensera tanten i efterhand. Men Vilgot tvekar)

14 oktober
tog ingen bulle vågade intw fast jag hitaa påett knep jag gömde mig bakom en sten och väntade när tanteb kom tillbaka och hämtadekorgen medallabullna nu är alltingsom det va va förut mengott samvete är viktigst inteatt få bulle men jagär jättehunfrif

15 oktober
sitter och tändker att den somär snäll måste va mycke stark detär inte jag

16 oktober
är ändtlingen hemma

17 oktober
äter och äteroch äter

17 oktober
är lessen för har så tjocka fingrrar så attjag skriver fel jag glömmer hoppaöverk nappen så ordena sitter hop och jag hariinte lärt mej tabortknappen och stora bokdtäver knappen

18 oktober
titta på video elefantmannen detär synn om honon men när dom blirsnälla mot elefatmanneb blirjagglad och får tårar i ögonen om man kan gråtaär man ingen varulv visst

18 oktober
tittar på elefantmanneen igen han ropar ajmnotenanimel ajmejomen biiing jag vetdet betydder jagär inte jur jagär em människa han är prsis som jag

19 oktober
sitter och funderar jag vet en sim heter magnus uggla men hanär ingen uggla som säger ho hoooooooooooooooo jag vet en som heter björn gädda det skulle ju va tokigt om hanva båda varför tror alla attjag är en varul bara för att jag är ful pch heter varulv iefternamn

20 oktober
tycker att facebook är presis som att titta in i förnster och sehur aölla bor fast man inte får när jag gorde det ropade dom pipingtom till mej så jag blev lite lessenmen på facebook får man titta in visst

21 oktober
är glad att ha vänner. Elva stycken är ganska lagom. Om man har flera hundra vänner blir det jobbogt om man ska ha kalas. Visst?

24 oktober
har varit på Junibacken. Det var egentligen mest för barn men vi vuxna tyckte också att det var ganska trevligt.

25 oktober
har lärt sig så mycket på facebook. Jag kan alla knapparna som heter tangenter utom dom som är längst upp och längst åt höger. Det tar lång tid att skriva för jag måste ändra hela tiden. Jag har en ordbok som jag tittar i. Det tar lång tid men till slut blir det rätt. Fast jag har inte lärt mig att skriva tufft ännu.

(En kommentator föreslår att Vilgot ska skriva på engelska, för att få det tuffare. Som om Vilgot inte har det svårt nog ändå)

26 oktober
tycker att det är bra att ha vänner för då kan man utbyta tankar och få nya ideer.

27 oktober 2010
ville köpa Alpro sojadryck. Jag tänkte pröva blåbärssmak som min vän Mats Karlsson tycker om men det var bara yogurt med lock. Jag ville ha sån fyrkantig med sugrör.

27 oktober
förstår att man inte ska vara ivrig när ska vara vän för då blir dom rädda och vill inte vara vän mer. Visst?l

28 oktober
har börjat säga fejsan i stället för facebook.

29 oktober
tycker att det är kort och bra att säga fejsan i stället för facebook. Hejsan fejsan har jag börjat säga når jag kommer till facebook. Jag tycker att det är viktigt att skoja ibland. Visst?

(Dessa rader framkallade den kärnfulla kommentaren: ”Hu. Funderar på varför denna status gör mig lite illamående”)

29 oktober
har gått en promenad. Det var vackert väder men jag hade mössan på mig för det är viktigt att inte bli kall om huvudet. Det är ju inte sommar längre.

30 oktober
ska börja på friskus och svettis.

30 oktober
tycker att facebook är dumt. Det står att jag gillar nånting samma sak två gånger på engelska som jag inte vet vad det är. Man kan ju inte gilla om man inte vet vad det är.

31 oktober
är glad igen. Nu är dom konstiga gillasakerna på engelska borta. Det kanske är min vän Karlsson med trollkarhatten som har trollat. Nu är bara elefantmannen kvar och honom gillar jag på riktigt.

1 november
ska kanske börja börja på yoga. En del tror att yoga och jogga är samma sak men det är det inte. Yoga är jogga inomhus kan man säga. Visst?

2 november
Har tröttnat på yoga och friskus och svettis. En del säger att de går på friskis när de menar friskus och svettis. Det är nog för att de tycker det är äckligt att säga svett. Visst?

3 november
har börjat jogga. Jogga är bättre än yoga för då är man i friska luften. Men det är viktigt att ta varma kläder så att man inte blir kall.

4 november
har joggat lite i skogen. Då kom det en och sa Varför står du här och glor för. Då blev jag lite lessen

5 november
smetade bomull på taggarna så att dom inte ska ropa dumt när jag joggar i skogen. Visst var det en bra ide?

(”Nä!”, svarar en kommentator).

6 november
har joggat under en gran, där ingen såg.

7 november
ligger under en gran och tänker.

8 november
övar sig att vara ensam. Det är lättare att vara ensam om man vet att man har vänner. Visst?

9 november
har lärt sig att inte vara rädd i skogen för skogen är fattig mans tröja. Visst?

(”eller fattig mans blöja”, påpekar en kommentator)

10 november
sitter under en gran och funderar. När man går vilse ska man krama ett träd, men man kan vara snäll och tycka om träd fast man inte har gått vilse. Visst?

(”En gång när jag kramade ett träd kom det en gubbe och ville såga ner det”, berättar en kommentator, vilket gör Vilgot orolig. Det handlar, visar det sig, om kommentatorns barndomsminnen från almstriden i Kungsträdgården 1971)

11 november
har blivit vän med en gran. Fast den är inte på facebook.

16 november
sitter under sin gran och tänker att livet ändå är fint.

17 november
har byggt en koja. Den är jättejättejättejättemysig.

18 november
lyssnar till den granens susning
vid vars fot hans bo är fästat

21 november
Bättre en vän i skogen än tio på facebook

19 december
Vår vän Vilgot sover sedan en tid sin vintersömn i sin koja vid foten av en gran i skogen, varför nedanstående undersökning publiceras med dennes tysta medgivande via fullmakt.

Vilka ord använder du mest på Facebook?
Här är Vilgots absoluta favoritord:
Visst, Facebook, Vänner, Vän, Sitter, Fast, Lite, Skogen, Lessen, Yoga, Säga, Kanske, Gran, Skriva, Mej, Lärt, Jogga, Heter, Vikt

Annonser

Rörligt mål

 

image4

.

Att man inte kan gå ned två gånger i samma flod, lär vara en tanke hos filosofen Herakleitos som fått sin ofta citerade formulering av Plutarchos, men med tanke på den förres epitet ”Den dunkle” avstår jag från varje försök till tolkning. För att anknyta till föregående inlägg och ännu något dröja kvar vid sommarens äventyr vågar jag mig i stället på en mer närliggande travesti: ”Man kan inte gå upp två gånger på samma fjäll”. Förutom att förutsättningarna för bestigning av Sveriges högsta berg, Kebnekaises sydtopp växlat med årstider och väderlek, något som en snopen snitsare och hans följeslagare nyligen fick erfara med brutal klarhet, har den hägrande fjälltoppen som sådan ständigt ändrat såväl storlek som form. I Bonniers Konversationslexikon, tryckt 1942, uppges dess höjd över havet vara 2123 meter, det vill säga tjugofem meter mer än idag, samtidigt som den numera snöfria Nordtoppen tycks ha haft en arton meter hög toppglaciär på sommaren. Ungefär sådana bör de geografiska förutsättningarna ha varit för den turist, vars bedrift intygas i ett dokument, som nyligen presenterats för och fotograferats av snitsaren och som påpassligt publiceras ovan som ett fantasieggande vittnesmål från en tid, när fjälltoppar inte kryllade av turister så som på snitsarens bilder. Enligt uppgift ska den omvittnade bestigningen ha skett i en mindre grupp ledd av en samisk vägvisare med det förtroendeingivande efternamnet Blind, och som färdkost sägs russin ha nyttjats, men i övrigt är omständigheterna och detaljerna oklara kring äventyret, och då jag envist följer snitsarens regel att inte namnge dennes levande anhöriga, får även ”fröken” här ovan förbli anonym, därigenom representerande alla de okända som genom åren satt sin fot på Sveriges högsta topp, var denna än befunnit sig.

Vykort

Enklare och snabbare möjligheter att sända såväl hälsningar som bilder har gjort traditionella vykort allt mer sällsynta, men i min ungdom hörde det till att skicka sådana när man var på resande fot, och i inlägget ”Into the wild” visar snitsaren några exempel härpå från en längre cykeltur 1974. Under en tågluff trettiotvå år senare tillsammans med sin sköterska (och några av sina alter egon), hade han anammat modernare sätt att kommunicera, och på sidan ”Resor” visas de brev han sände sina läsare på forumet Hotmail, fortfarande dock utan möjlighet att bifoga bilder. Bättre rustad i detta avseende var han under sitt senaste äventyr, en nyligen avslutad fjällvandring i Kebnekaisemassivet, och exklusivt för denna blogg visas här nedan några vykort därifrån, tagna med hans enkla mobiltelefon (kompletterade med bilder från en färdkamrats mer avancerade dito, markerade ”Foto A”).

   ¤

 

img_0413-1

Vandrare på väg från Nikkalouokta mot Kebnekaise fjällstation med Singitjåkka, Tuolpagorni, Vierramvare och Kebnekaise ännu i fjärran.

   ¤

.

IMG_1039

Tarfalabron västerut med Tuolpagornis omisskännliga profil som riktmärke rakt fram. (Foto A).

  ¤

 

img_0414

Tarfalajåkk sedd från Tarfalabron.

   ¤

 

IMG_0416

Tältplats vid Kebnekaise fjällstation i sluttningen mot Laddjovagge med jättarna Singitjåkka och Tuolpagorni i bakgrunden.

   ¤

 

IMG_0417

Kitteldalen med Kittelbäcken.

   ¤

 

IMG_1059

Kittelbäckens källflöden nära Kittelsjön speglar kvällssolen mellan Tuolpagorni och Vierramvare.  (Foto A).

  ¤

 

IMG_0418

Kittelglaciären.

    ¤

 

IMG_0420

Tältplats i Kitteldalen. Där bakom syns Kittelglaciären och uppe till höger kanten av Kebnekaises sydtopp, som utrustade alpinister kan nå från detta håll medan vanliga vandrare måste välja Västra leden över Vierramvare till vänster på bilden och Kaffedalen.

    ¤

 

Klättring uppför

Västra leden, tydligt rösad med rödmålade stenar men knappast någon bekväm promenadstig, går över Vierramvare (1711 m öh) med en efterföljande förlust av 200 höjdmeter på vägen mot Kebnekaises sydtopp. (Foto A).

    ¤

 

IMG_0421

Kaffedalen mellan Vierramvare och Kebnekaise, ett lämpligt rastställe inför den mödosamma klättringen uppför berget till vänster (eller till höger på hemvägen).

    ¤

 

IMG_0422

Den nya av de två toppstugorna någon kilometer från sydtoppen, att söka skydd i vid dåligt väder men folktom en varm, vindstilla och solig dag som denna.

    ¤

 

IMG_0424

Rastplats i glaciärkanten inför bestigning av sydtoppen hundra meter bort. Här lämnas eventuell packning, och välinformerade och förutseende vandrare skor sig med hyrda broddar. Övriga stackare får nöja sig med att nå halvvägs uppför toppglaciären, där de upptäcker att den varma sommaren och många fötter har förvandlat den annars framkomliga snön till en iskana. Sydtoppen sägs nu ligga 2098 meter över havet, varav 38 meter utgörs av glaciären som stadigt smälter, varför de två som på bilden har tagit sig upp på Sveriges högsta berg lär vara ute i grevens tid. Den blott en meter lägre nordtoppen sexhundra meter längre bort är nämligen snöfri sommartid och kommer följaktligen snart att vara högst, även om snörika vintrar temporärt kan skjuta upp det definitiva tronskiftet.

  ¤

 

hocht (2)

Edmund Hillary och Tenzing Norgay på Kebnekaises sydtopp.

    ¤

 

img_1154

Överraskande mobilkontakt via Norge (!) med möjlighet för mannen på bilden att skicka ett exklusivt MMS till omvärlden. För honom (och möjligen även för andra användare av operatören Comviq?) gäller annars restriktionen ”Endast nödsamtal” i dessa trakter.  (Foto A).

  ¤

 

IMG_0426

Utsikt från en stenhög. Längst bort skymtar troligen Laddjojaure.

   ¤

 

img_0427-1

Kittelsjön sedd uppifrån bergen i väster.

   ¤

 

IMG_0428 (1)

Tältplats på kråkbärsris i sluttningen ner mot Laddjovagge och Laddjojåkk, där dåligt utsövda bergsbestigare med många tusen höjdmeter i benen ges möjlighet att vila ut och begrunda sin tillvaro, och varifrån fjällandskapet kan betraktas på avstånd, ständigt skiftande i nytt ljus.

   ¤

 

Laga äta

”Laga, äta ute” är titeln på en liten bok, utgiven av Skid- och Friluftsfrämjandet 1955, som mannen på bilden dock aldrig läst, trots att den lär ha funnits i hans barndomshem. Det klassiska Trangiaköket tycks han ändå bemästra, här enligt uppgift vid tillagning av makaroner med frystorkad, vegetarisk carbonara. (Foto A).

  ¤

.

img_1213

Fina stigen upp mot Tarfaladalen, där dock stenigare terräng väntar här och där. (Foto A).

  ¤

 

img_0430

Tarfaladalen söderut.

   ¤

 

img_1219

Och åt norr.  (Foto A).

  ¤

 

img_0432

Tältplats på vägen från Kebnekaise mot Nikkaluokta ett stycke efter Tarfalabron. Nere i björkskogen kan man angripas av myggor, som annars förefaller sällsynta i Kebnekaisemassivet om sensommaren? Den rikliga förekomsten av sjungande lövsångare vid denna tid på året förvånar också en sydsvensk vandrare, van vid tystnande augustiskogar.

 ¤

Du gamla du fria?

 

image

 

 

 

Gammal

 

image

 

Bilden ovan visar troligen fjället Tväråklumpen i Jämtland sett från Storsnasens sydöstra sluttning. Enligt konstnären målades akvarellen en solig eftermiddag i augusti 1993, men då han inte bemästrade mediets nyckfullhet, blev målningen efter många ändringar alltmer urtvättad och smutsig för att till slut möjligen ge en bild av samma fjäll i regn och dimma, en väderlek som annars rådde de flesta dagar under den fjällvandring han gjorde från Enafors till Enafors tillsammans med sin son. Några fler konstnärliga försök att dokumentera denna tur gjorde han inte, och i efterhand har han förvånats över den ambitiösa prioriteringen av målardon i utrustningen. När han tjugoett år senare ämnar bege sig ut på ännu en fjällvandring, denna gång längre norrut och bland högre berg (men i sällskap med samme son) minimerar han sin packning och som stöd för minnet av sina synintryck nöjer han sig med en liten mobilkamera.

Åldrad

 

image

 

 

 

Sommar

 

Fiskartorpet 1974

Fiskartorpet 1974