Kategoriarkiv: Tildo

Awesome boy

 

Snitsaren lämnar ogärna plats på sin blogg för vad han kallar tingel-tangel, men för att behålla den lilla publik han har kvar gör han idag ett undantag och släpper fram sin vän Tildo, som i kraft av sitt kön tycks ha fått något slags utmärkelse på en närbelägen blogg.

                                                         ¤

– Hej, jag heter Tildo och jag är mytoman.                                             

– Hej Tildo!

– Mitt problem är att jag inte kan låta bli att ljuga.

– Vi är här för att hjälpa dig Tildo! 

– Haha, jag bara ljög.

Den leken brukar snitsaren och jag leka. Sen blir han arg, för han har inte lyckats klura ut nåt sätt att veta om jag talar sant när jag säger att jag inte kan låta bli att ljuga eller om det är ljug. I Tyskland finns den en som heter Kaspar Hauser. Han har en trähäst med hjul som han brukar köra fram och tillbaka på marken och säga ”Rrrrosss!, Rrrrosss!”. När en professor i logik skulle utröna hur begåvad sagde Kaspar var å huvudets vägnar, gav han denne följande logiska problem att fundera över: ”Två bröder, av vilka den ene alltid talar sanning medan den andre alltid ljuger, sitter vid ett vägskäl. Hur är det möjligt att på ett enkelt sätt erhålla tillförlitlig information från sagda kufar angående den rätta av två möjliga vägar till staden? En korrekt problemlösning förutsätter att båda bröderna väl känner till såväl den riktiga vägen som respektive nämnda egenskaper hos varandra”. Den logiskt oskolade Kaspar svarade då efter en längre betänketid, att han först skulle fråga någon av bröderna om denne var en lövgroda, varefter det utifrån den tillfrågades jakande eller nekande svar säkert kunde fastställas vem som var vem av bröderna, vad gäller benägenhet att tala sanning respektive ljuga. Det där puckot tänkte inte på att det kunde vara en förtrollad prins så han blev inte godkänd. Ha, märkte ni att jag härmade snitsaren nyss med jättelånga krångliga meningar och tjugo tusen bisatser. Jag kan härma alla. Snitsaren säger att jag egentligen är en pappergoja som inte har något eget språk. En annan gång sa han att jag är som en isjakt. Den behöver motvind för att få någon fart. Jag brukar reta jumperklumper för att han ska bli ilsken och säga S-IKY, men nu har han börjat kramas i stället. Det är jätte äckligt! Gullefjun har också börjat gulla och hittat på att jag ska vara awesome girl. Girl kan hon vara själv. Tjejer är fåniga och har tjejbaciller. That’s my humble opinion. Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som hjälper varandra. Quote me if you like. Jumper säger att jag måste tacka henne och säga att hon är värsta coola bruden och sen måste jag skriva tio saker om mig själv. Helst något som man inte vet ändå. Hur lätt är det liksom när man är en mytoman som inte är mytoman fast ändå mytoman.

– Hej jag heter Tildo och jag har typ bestigit himalaja.

– Jaha.

– En annan gång fick jag hoppa in och prata med björnröst i Björnes magasin. Det luktade skunk i den där gamla pälsen ska ni veta.

– Jaha. 

– And once I had a crush on Dan Blocker. He smelled horse I can tell you.

– So what.  

Fattar ni grejen? Den som råkar heta Tildo Romanova Silfverschiöld, kan dra till med vad som helst utan att  nån höjer på ögonbrynen, men när jumper säger att han odlat några futtiga morötter så gör alla vågen. Jag har väl för fan odlat både bananer och kokospalmer. Men okej babes, here’s my list of confession:

 

1.  Jag är egentligen jätte jätte feg. Fast Alfons Åberg säger att det är modigt att våga säga det så därför vågar jag inte göra det. När jumper var liten fick han gå till skolan med nån urkonstig byxdress som dom hade tagit fram på hemmets forskningsinstitut där hans mamma var nån forskare. Byxorna satt liksom ihop med en väst. Då kom det annan pojke från en annan klass och sa att han tyckte det var modigt av jumper att sätta på sig såna kläder, fast själv säger han att han var feg som inte kunde säga nej till dom där urfåniga byxorna. Jumper är i alla fall mycket mycket mycket modigare än mig som bara är feg feg feg feg feg feg feg feg

2. Jag klarar närapå ingenting och jag blir så ledsen när jag misslyckas så jag vågar nästan aldrig försöka nånting heller. Det är tråkigt att vara sån. Jag önskar att jag vore som jumper. När han var trettiofem år försökte han lära sig spela fiol fast han aldrig hade spelat nåt förut. Han tyckte att han spelade falskt fast jag tyckte det lät fint. Jag kan inte ens stampa takten rätt. Snitsaren kan också spela lite fast hans sköterska är mycket mera musikalisk. Butlern brukade brumma, men då sa snitsaren ”Inte börja brumma!”. Butlern sa att han var tondöv men nu bor han i Finland och jag vet en sak om honom som jag inte säger.

5. Snitsaren tycker att jag är en jättebegåvad konstnär men jag tycker att han är mycket snitsigare. Han kan göra så det blir jättelikt som inte jag kan hur mycket jag än försöker men när jag säger det så skrattar han bara och säger att han har mycket mer att lära av mig. Då tycker jag att han är dum. 

4. Jag har komplex för mina fula fötter och jag har försökt fått opererat dom en massa gånger, men det blir bara sämre och sämre för varje gång, precis som med den där Mikael Jacksons näsa. Jumper har utstående öron, särskilt det vänstra, men han skäms inte ändå. När han var liten skämdes han men sen fick han långt hår och blev en snyggis.

5. När jumper var liten var han jätte spinkig precis som nu fast han hade en store bror som lärde han en massa grepp. En gång kom det två pojkar från en annan klass, en stor och en liten. Den lilla brukade kallas för dräggelkonstapeln för han drägglade lite. Den stora ville att den lilla skulle brotta ner jumper, fast han nog inte ville och jumper tog nacksving på han hur enkelt som helst, men sen tyckte han synd om dräggel konstapeln för han hade nog blivit tvingad av den stora. Alfons Åberg brukar lägga sig ner när dom vill slåss med han så dom kommer av sig. Fast en gång gav han lillkillen en smocka för han trodde att han hade tagit hans fotboll. Sen kom det ett odjur under sängen som var Alfons dåliga samvete för det var ju bara hans eget långskott som hade bort bollen.

6.  Jag tycker om när jumper kramar mig för vi är bästa kompisar. Han är både snäll och modig. Den som är stark måste också vara snäll säger både bamse och gullefjun fast egentligen var det Pippi som sa det först. Många säger att jag liknar Pippi, men jag tycker mycket bättre om Tommy. Han försöker inte bara göra sig märkvärdig jämt och lägga fötterna på huvud kudden och sånt. Jag tycker att det är dumt när dom lägger fötterna på sätena på roslagsbanan för då kan man bli smutsig. Pippi har en prickig häst. Den får vara inomhus. En som heter bureborn tycker också om prickar men hon har ingen häst. Inte inne i huset jallefall. En del säger att jag är Karlsson på taket också, men jag tycker att han är mallgroda.  Man ska inte tro att man är nåt tycker jag för när man tänker efter så är man ju inte det.

7. Jag har sån konstig form så jag kan inte ha några vanliga kläder. Jag brukar ha golfbyxor för att man inte ska se mina krumma ben och en stor hatt för att man inte ska se att jag är skallig. Jumper skäms inte alls för hur han ser ut och inte snitsaren heller för dom är ju egentligen nästan samma. Jag är bara det som har blivit över. Det är tråkigt att inte vara något på riktigt. Jumper köper alla sina byxor på myrorna, men snitsaren behöver inga byxor för han ligger i sängen hela tiden. När snitsaren och hans sköterska var i ryssland så hade snitsaren sandaler som han hade lagat med snören. Det tyckte sköterskan var så coolt så hon ville vara hans sköterska sen för det var hon inte innan. Hon är jättesnäll mot mig. Jumpers sandaler har också gått sönder när han var i malmö fast han har lagat dom med en säkrisnål. Hoppas att hans påhejerska tycker att det är coolt och att det inte kommer nån annan tant som tycker att det är coolt för då blir det så krångligt.

8. Alla tror att jag är en tant men jag är egentligen en liten liten farbror så jag får egentligen inte vara med på den här leken. Om ni inte tror mig kan jag visa.

9. Hej, jag heter Tildo och jag är mytoman.

10. Alltihopa som jag har sagt är sant.

 

En tvål i ett vattenfall

Att i ord söka fånga Tildo, är som att gripa efter en tvål i ett vattenfall. Likt det åttonde ökenelementet kan hon inte beskrivas utan att förändras. I ljuset härav är nedanstående intervju en bedrift värd Stora Journalistpriset.  Att  en stackars butler stundtals tappar fattningen och glömmer allt han lärt sig under sina år på Butlerakademien, får vi förlåta honom. Försök själva att hålla överläppen stel  i en dialog med denna märkliga varelse.

                                                                       ¤

– Välkommen hit, Tildo, och tack för att du velat ta dig tid?

– Gottis!

– Ja, du ska få gottis, men först har du lovat att svara på mina frågor?

– Sen får jag gottis!

– Ja, sen får du gottis. Sitter du bra?

– Nä!

– Vill du ha en kudde så att du kommer högre upp?

– Nä!

– Kan vi börja ändå?

– Shoot !

– På Löparforum står att du är ”Kvinna”. Stämmer det?

– Japp.

– Men ibland kallas du för ”han”?

– Bara av jumper.

– Vad tycker du om det?

– Jumper är dum.

– Så du är ingen ”han”?

– Jag är tant.

– En tant som går klädd i golfbyxor?

– Jag är tant under.

– Under?

– Titta själv!

– Tack, vi tror dig?

– Ha ha, butlern törs inte titta!!

– Det är bra nu Tildo. Kan du inte försöka vara lite seriös?

– Om jag får gottis.

– Ja, sen. Först har du lovat att svara på några frågor?

– Shoooooooot !

– I TräningsCenter på Löparforum står det att du helst tränar ”Friskis & Svettis”. Stämmer det?

– Jag går på yoga och pilates också. Och muskelbosu och bodypumps och karate och afrikansk dans och nordisk arméfitträning och scouterna.

– Oj då?

– Jumper gör bara töntig köksgympa.

– Det brukar räcka åt de flesta?

– Jag brukar kalla honom för ”köksjumper”.

– Jaha ?

– Han är dum !!

– Det är möjligt, men nu var det inte om honom utan om din träning vi pratade?

– Jag kan göra hoppande jack och solhälsningen och ta ner månen och Hitlers hund och kobran och apan och en massa djur.

– Oj då?

– Och så kan jag säga ”Namaste”.

– Vilket är skojigast?

– ”Stolt krigare”. Vill du se? ! 

– Nja?

– Grrrr!!

– Oj då?

– Grrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr !!

– Hjälp?

– Grrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr !!!

– Nu räcker det?

– Jag kan mycket längre.

– Vi har hört att du är en baddare på att göra plankan också?

– 52 minuter är mitt rekord. Sen bli det långtråkigt.

– Det var värst?

– Titta!

– Är det där ”plankan”, menar du?

– Ja, det är jättelätt!

– Det ser onekligen inte alltför svårt ut?

– Jag kan allting !!

– Det är det ingen som betvivlar?

– Jag ska springa Nolhtatraps.

– Vad är det?

– Gissa !

– Ingen aning?

– The Big N !! Fattar du nu då?

– Nej?

– Butlern är trög i huvet!

– Ja, tyvärr. Säg nu?

– Den som kan gissa får två Tildopoäng, leker vi.

– Vi har inte tid att tramsa. Om du inte svarar ordentligt får du inget gottis?

– Och då får du inga Tildopoäng.

– En stackars butler får väl försöka framleva sina sista år utan Tildopoäng då?

– Ha ha, Spartathlon baklänges.

– Du menar att du ska springa Spartathlon baklänges?

– Lysande butlern! 

– Om du nu med ”baklänges” inte menar att springa med ryggen först, tänker du alltså starta vid målet och springa sträckan i omvänd riktning, så att du möter alla löparna. Rätt uppfattat?

– Och göra haj faj !!

– Orkar du det?

– Haj faj är väl inget svårt.

– Jag tänkte närmast på att springa 25 mil?

– Oj då!

– Nu tror jag att du blev lite betänksam?

– Man måste tro på sig själv, säger bloggarna.

– Och det gör du tydligen?

– Big time !

– Big time? Vad betyder det?

– Inte fan vet jag, men det låter coolt.

– Tycker du att du är ”cool”?

– You betcha! My ass !

– Ska det tolkas som ett ”ja”?

– Haj faj !

– Ja, haj faj på dig, Tildo?

– Ha ha, vilket töntigt haj faj du gjorde! 

– Varför tycker du att det är så roligt att göra ”high five”, som jag antar att du menar?

– I find high five quite nice I find nice five quite high I find hive five quite nice I nice high find I nice I find I nice quite five I find hive I quite nice I quite hive five quite nice I find hive five quite nice I find high nice I five I find high five quite nice I five high find high nice I five high quite I nice I find high five quite nice I find high five I nice I five high quite high nice I five hive nice quite high I quite hive five quite nice I five high figh quite nice I figh hive five quite nice I find high nice quite high.

– Vad du kan?

– Tjugo gånger kunde jag!

– Oj då?

– Jumper är dum.

– Du brukar säga det?

– Han skrattade åt mig när jag försökte säga ”I find high five quite nice” och det bara blev fel.

– Ja, den gode jumper kan vara lite okänslig ibland?

– Han är dum.

– But tell me Tildo, why do you ”find high five quite nice”?

– Because it’s da shit.

– Och varför är det ”da shit”?

– För att det är kul.

– Och varför är det kul?

– För att det är kul när jag har smetat en sak på handen.

– Usch då?

– Vill du veta vad?

– Helst inte?

– Det börjar på ”b”.

– Det är bra nu, Tildo !

– Fast det är inte blod.

– Nu räcker det !!

– Nästa bokstav är ”a”.

– Tildo !!!

– Ha ha, ”barnängens hudsalva”. Vad trodde du!

– Snälla Tildo, kan du inte försöka vara lite vuxen?

– Om jag får gottis.

– Du får gottis om du svarar snällt?

– Shoooooooooooooot !!

– På senare tid har vi sett, att du är en riktig baddare på att rita och måla också?

– Big time !

– Snitsaren har sagt att dina verk för tanken till såväl Albertus Pictor som de kinesiska zhuo-mästarna, och han anar också spår av den unge Povel Ramels teckningskonst. Vad vill du säga med dina bilder?

– Big time !

– Kan du vara lite mer precis?

– Där konstens självpåtagna uppgift är att överbrygga den djupa vallgraven mellan det söndertuggade och det ännu outtalade, är det min plikt att dyka i det grumliga vattnet. Jag är krampen i förmätenhetens muskelmassa, ty varje sann konstnär tvingas göra sig själv till troll. Ha ha, vad sa du nu då?

– En enkel butler är mållös?

– Inte många vågar titta under broar, ännu färre törs gå ned.

– Det stora jättebrevet, åttonde benet?

– Lysande butlern!

– Hur kommer det sig att du ibland pratar som en treåring, när du ändå kan lägga ut texten som den värsta snitsare?

– Don efter person.

– Ska det tolkas så, att en enkel butler inte är värd bättre än barnsligt trams?

– ”Och hon talar med butlern på butlerns sätt, men med lärde män på latin”.

– ”Sång efter skördeanden” av Erik Axel Karlfeldt, ehuru något travesterad?

– Lysande butlern!

– Du kan väl inte latin?

– Quod erat demonstrandum!

– Vet du vad det betyder också?

– ”Jädrar vad jag kan springa fort”.

– Betyder det verkligen det?

– Ha ha ha ha ha ha ha ha ha !!

– Du tycker visst om att skoja med andra bloggare?

– Med Masse.

– Jaså, varför det?

– Och Nix.

– Varför tycker du om att skoja med dem?

– För att det är kuuuuuuul.

– Och varför är det som du säger ”kuuuuuul”?

– Ha, du sa fel. Jag sa med sju ”u”, men du sa bara sex.

– Okej då. Varför tycker du att det är ”kuuuuuuul” att skoja med Masse och Nix?

– Dom har så kuliga namn.

– Är det allt?

– Masse leker att han är kejsare och då ska jag viska i hans öra.

– Jaså, vad viskar du då?

– ”Respice post te! Hominem te esse memento!”

– Du leker att du är slaven på kejsarens triumfvagn?

– Lyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyysande butlern!

– Vi tycker nog att du påminner mer om en hovnarr?

– Ibland gör jag en annan sak med Masses öra. Gissa vad !

– Det vill vi nog helst slippa veta.

– Fast egentligen är det jag som är kejsarinna och Masse är bara en plutt.

– Oj då?

– Och butler är en pluttler.

– Jo tack,  man vet sin plats?

– Och du ska säga ”kejsarinnan” till mig !

– En ödmjuk butler ska försöka tänka på det?

– Och bocka.

– Vi har noterat att kejsarinnan vill kalla sig ”Tildo Romanova-Silfverschiöld”. Kejsarinnan kanske rentav är släkt med den ryska tsarfamiljen?

– Det blödarsjuka gänget. Pyttsan! 

– Kanske med Doktor Nicholas Romanov?

– Aldrig i livet!

– Vad har du emot honom?

– Han trippar på tå. Det ser fånigt ut!

– De, som är insatta i sagde doktors ordinerade löpteknik,  håller troligtvis inte med om din beskrivning. Rent zoologiskt och anatomiskt springer du för övrigt själv på tå, eftersom du har klövar i stället för fötter?

– Butlern är dum!!

– Vad har du för kadens, när du skuttar fram, Tildo?

– Pruttillioners pruttillioner !!!!

– Det var värst?

– Butler är en pruttler!

– För att återgå till frågan, Tildo, vem heter du Romanova efter?

– Prutt !!

– Prutt Romanov? Var det din pappa?

– Nej, morfar.

– Och vem heter du ”Silfverschiöld” efter?

– Farfar.

– Han kanske också hette ”Prutt”?

– Nej, han hette Rodrigo och var djungelkung i Brasilien.

– Rodrigo Silfverschiöld?

– Nej, ”Rodrigo da Silva”, men när han kom till Sverige bytte han till ”Rutger Silversköld” som låter närapå likadant. Sen blev han adlad och fick lägga till några bokstäver.

– Jaså, vad hade han gjort för att bli adlad då?

– Slagit ihjäl fyra danskar.

– Oj då, vad hade de gjort för ont?

– Dom hade mopsat sig.

– Vi har hört att ”Tildo” också är ett brasilianskt namn?

– Det kommer från fornbrasilianskan och betyder ”Den som ska få gottis”

– Nyligen sa du att det betydde ”snabbare än tåget” och en annan gång var det något i stil med ”Den som ingen ska komma och sätta sig på”.  Betyder det olika från dag till dag?

– Det beror på hur man uttalar det. I fornbrasilianskan kan, som du vet, varje stavelse uttalas i 23 olika toner. Namnet ”Til-do” kan följaktligen, sägas på  529 olika sätt, vart och ett  med sin speciella betydelse. Om man säger ”Tì’íl-d*ó” betyder det till exempel ”Den som ska boxa butlern i magen om den inte får gottis meddetsamma”.

– Är Tildo ditt namn som kejsarinna också? 

– Ja.

– ”Kejsarinnan Tildo den första”?

–  Nej, Tildo den stora!

–  Det låter stiligt?

– Tildo ska uttalas ”Tiiìí*’ld’óò”. Det betyder ”skogens kejsarinna”.

– Det kan ju passa bra om din farfar var djungelkung? Namnet ”da Silva” bör dessutom, så vitt en enkel butler förstår, betyda något med skog.

– Älgen var skogens konung förut, men den skrämde jag bort.

– Där har vi nog hört en något annorlunda historia?

– Sen fick jag en fin krona.

– Ja, du har visat den ett antal gånger. Den är mycket fin.

– En som heter Bureborn är kung och jumper är statsminister.

– Jaha, vad får en enkel butler vara då?

– Du får vara troll.

– Troll?

– För du har så utstående öron.

– Du är nog inte den som bör tala om utseende i sammanhanget. Har du någonsin sett en kejsarinna som är alldeles rund och flintskallig och har klövar istället för fötter?

– Jag har ju sett mig.

– Där blev vi dig svaret skyldiga?

– Fast jag ville bli president på löparforum också, men det blev en som heter Magnum.

– Det har vi också hört talas om. Du hade ett program som omfattade såväl monarki som revolution. Hur gick det ihop?

– Jag ville jaga fasaner som kungen.

– Men så blev det alltså inte?

– Jag  jagar snitsaren i stället

– Snitsaren?

– Det är tråkigt.

– Ja, han ligger ju i sängen hela dan?

– Sen får han jaga mig.

– Det går väl inte?

– Han försöker pricka mig med spott, men jag är snabbare.

– Så äckligt?

– Fast det är roligt när jag får rida på han med min lasso.

– Ja, du är ju cowboy också, har vi hört?

– Hoss !

– Du menar Hoss Cartwright?

– Ja, han !

– På den tiden de där bröderna var aktuella brukade väl de flesta vilja vara Adam eller Joe eller möjligen deras pappa Ben. Vad ser du hos Hoss?

– ”Hos Hoss” , ha ha ha ha !!

– Ja, vad ser du hos honom. Om du svarar ”kuuuuuuul” en gång till får du inget gottis?

– Han är så kuuuuuuuul.

– Ska vi lägga undan gottisburken?

– Ha ha, jag sa med åtta ”u”, men du sa bara att jag inte fick säga med sju.

– Du är tamejfan det barnsligaste som har gått i ett par golfbyxor?

– Får jag gottis i alla fall?

– Ja, men vi har några frågor kvar först?

– Shoooooooooooooooooooooooooot !!

– Man frågar ogärna om en dams ålder men det står på Löparforum, att du är 130 år. Är du verkligen så gammal?

– Jaa !

– Menar du inte bara ”Tildo-år”?

– Nää.

– Hur känns det att vara så urgammal?

– Urgammal kan du vara själv din gubbstruttler.

– Å ja, om man räknar efter, är du faktiskt mer än dubbelt så gammal. Du kunde ju vara mormors mor till alla oss andra här?

– Mormors mor till er?

– Vi menar att du är så gammal så att du kunde vara mormors mor till oss?

– Hur skulle det ha gått till?

– Nej, vi tror inte att du är mormors mor. Vi menar bara, att vad åldersskillnaden mellan dig och oss beträffar, motsvarar den vad som inte sällan gäller mellan en åldring och hennes barnbarnsbarn?

– Jag har har väl inga barnbarnsbarn !!!

– Neeeeeej du har inga barnbarnsbarn. Det är ju bara en jämförelse. Ska det vara så förbannat svårt att fatta?

– Vem skulle jag ha gjort det med?  Man kan ju inte få barnbarnsbarn om man inte har gjort det där du vet.

– Jag ger fullständigt fan i vad du har gjort och inte gjort i det avseendet, din lilla vidriga äckliga monster!!!!

– Det heter inte ”din monster”. Det heter ”ditt monster”.

– Ska du ha något gottis eller inte?

– Butlern är dum !!

– Ja, det är möjligt, men du är fan så mycket dummare!! Nå hur blir det?

– Gottis !

– Lovar du att svara snällt då?

– Då får inte du skrika åt mig.

– Nej, jag lovar. Kan vi sätta igång?

– Shoooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooooot !!!

– Är det sant att du växte upp på barnhem?

– Hos tant Rut.

– Var hon snäll mot dig?

– Nej, dum!!

– Så tråkigt?

– Hon högg av mina tummar.

– Nu hittar du väl på?

– Se själv!!

– Usch då ! Hur gick det till ?

– Först försökte hon smeta senap på tummarna för att jag inte skulle suga på dom, men när hon förstod att senap var min älsklingsrätt, gick hon efter en stor yxa. Chop, chop! Men tji fick hon, för jag gömde tummarna under sängen sen i en senapsburk. Fiffigt va!

– Fy fan vad äckligt?

– Nej, gott !!!

– Varför kan du inte vara som andra hundratrettioåringar, Tildo?

– Dom är så tråkiga.

– Hur så?

– Dom sitter bara och säger ”Ock ock ock ock ock” hela dagarna.

– Det finns stunder när man önskar att du gjorde detsamma?

– Det kan du fetglömma !

– Ja, jag har insett det?

– Gottis !!!!!

– Ja, men först måste du svara på en sista fråga och om du kommer med ditt fåniga ”shoot” en gång till, så får du inget gottis, oavsett hur många vokaler du använder i ordet. Förstått?

– Hit me hard !!

– Kommer du ihåg den där journalisten som var här och snokade förra våren?

– Ha ha ha ha !!

– Kommer du ihåg vad du stoppade i hans hatt innan han gick?

– Ha ha ha ha !!

– Vad var det?

– Det är en hemlis.

– Vill du inte berätta den?

– Om jag får gottis.

– Absolut?

– Och du lovar att inte säga till nån.

– Jag lovar?

– Tummis.

– Tummis.

– Om jag får viska.

– Jag är idel öra?

– (tissel tassel)

– Ha ha ha ha ha ha !!

– Ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha !!

– Då hade jag inga fler frågor.

– Gottis gottis gottis gottis gottis gottis !!!

– Tyvärr Tildo,  jag har inget gottis till dig. Burken är tom.

                                          

                                                     ¤

Mardrömmar

”Vaknade klockan två och smög mig ut på tå för att inte väcka huset. Efter en snabb hårdbrömacka med marmelad och sardiner bar det av mot trollskogen. Rimfrosten gnistrade i skägg och syren och pannlampan fick konkurrens av en glad fullmåne. Nattisen knastrade under löparskorna på stigen upp mot Goe Mosse. En uv skrek ”Uhu” i björnbärsbråten men annars var jag ensam i novembernatten så när som på en liten grodfröken som utmanade mig på en rask kilometer längs Trollsjöns strand. Hon undrade vad jag var för en konstig grodman utan syrgastuber. När jag kom in i skogen stanna ja o stetcha 🙂 kände lite 😉 tänkte eg ta 2,5 km 3 varv 😦 men ändrade mig 😀 när ja fick sällskp av P o Q (snygg mössa!) o Y som ja inte sett p länge 😉 Försökte haka på Hasse 😦 men d blev tvärtom han som inte kunde haka på mig :-D, kom fel o hamna på 3,5 baklänges i skönt 4:25-tempo, myste en stund 😦 åt fullmånen 🙂 lr kanske d bara va en smiley som hamnat fel. Stnnade o stretcha (tack för chokladen R 😦 ), 4:35 på sista utan W, helt OK, kände lite i hamstr 😦 o bstmde mej f a stanna o göra plankan o kudden o allt va fn d htr innan ja fortsatte. När jag kom ut på asfalten igen fick jag snedställa överkroppen för att kryssa i den hårda vinden 17 m/s. Fullmånen rakt i ansiktet satte ner sikten till ungefär 0,74. Tog ett par koppar kaffe för att smörja senfästen och brosk. Kärvade i quadriceps åt båda hållen. Hängde lite med huvet men rätade upp i motvinden på 19:e km på svaga 3:17:00 dvs ung 3:17/km. Fick tamef-n ont i hela kroppen och var tvungen att krypa 300 m för att få lite anständig volym. Stretade ifrån och bet emot svagt utan att få ordning på muskelfibrerna men kunde dock jogga 5 km på lusiga 16:31:03 dvs 3:18/km. Frestad av den stiliga fullmånen avslutade jag med två varv à 5 km runt motionsspåret samt en avstickare på Fornminnesvägen ut mot Gamla Nollberga, där jag strax efter den gamla kvarnen tog av åt höger över den gamla järnvägsbron, varefter jag genade förbi ett gammalt ödehus och fortsatte stigen in i en gammal, numera kalhuggen urskog, där jag tog av åt höger in på en ännu äldre väg och därefter åt vänster över en numera riven bro och vidare förbi ålderdomshemmet, varefter jag vek in på en igenväxt stig förbi den nedlagda gamla idrottsplatsen, där det utkämpades många spännande strider på kolstybben under 1950-talet. För att slippa springa samma omständliga väg hem igen, tog jag av söderut genom vinodlingarna och följde den slingrande asfaltvägen förbi (den dessvärre ännu inte nedlagda) tjurfäktningsarenan upp mot Sierra del Monte, 7224 m.ö.h. med en stigning på 7435,3 m, 1080 hPa, p/e 8,2, nästan vindstilla men svinkallt, +27 grader i skuggan, fullmånen röd och grann, men fortfarande lika fjärran, trots att jag nu hade sprungit mer än halvvägs dit. Eller hade jag räknat fel? ”Fundera på det du, din lilla skitunge”, flinade mångubben. Det var då jag såg att jag var alldeles naken. Hur länge hade jag sprungit så? Jag vaknade kallsvettig med täcket på golvet och nattlinnet runt halsen. När jag tittade mig i spegeln upptäckte jag att även huvudet och kroppen fattades. Så är spelets regler, suckade jag, medan jag långsamt snörde på mig löparskorna. Jag smög mig ut på tå för att inte väcka huset. Efter en snabb hårdbrömacka utan pålägg bar det av ut i kylan. Det blev en liten lagom joggingtur på ett par kilometer innan det var dags att cykla till jobbet, lite trött i benen men annars nöjd med morgonens två träningspass”.

Denna märkliga berättelse kunde man läsa på Löparforum (puls.se) under rubriken ”DT” (Dagens träning) den 7 november 2007. Det var signaturen ”Tildo” som hade visat sina apkonster. Bland de parodierade stilexemplen igenkändes genast de långa, omständliga meningarna hos signaturen ”jumper”, som också reagerade med förväntad indignation. Denna verbala osämja var naturligtvis inte någon tillfällighet. Där jumper skrev, dök ständigt Tildo upp som hjälpgumma och trätosyster och den förre var sällan sen att gå i svaromål. I detta drama tycktes båda spela sina roller med inlevelse, men snart nog skulle det visa sig att Tildo givits alltför lös regi. Vid ett tillfälle urartade hennes improvisationer så till den grad, att jumper fick ta sin väninna i örat och offentligt be om ursäkt å hennes vägnar. Någon debattör undrade om de båda ”delade person eller dator” och en annan kallade dem ”dubbelnickare”, anklagelser som naturligtvis tillbakavisades. När de båda sedermera fortsatte sina inbördes uppgörelser i kommentarer på några tongivande löparbloggar, framkastades djärva ideer om Tildo som jumpers antimateria, hans sämre eller rent av bättre ”jag”, det vill säga, helt enkelt hans dåliga samvete. Till slut kunde dock Oddvar Moen lösa gåtan med sin eleganta fusionsteori.

¤

Att i ord söka fånga Tildo, är som att gripa efter en tvål i ett vattenfall. Likt det åttonde ökenelementet kan hon inte beskrivas utan att förändras. När så denna egendomliga varelse, mot löfte om ”gottis”, har beviljat en enkel butler audiens för en intervju, är det sålunda en mardröm som går i uppfyllelse.

Gao Wu

 

 

gao-wu-enligt-tildo-beskuren

 

Det är obekant om den kinesiska bloggrubriken verkligen betyder ”High Five”, men ”gao” står i alla fall för ”hög” och ”wu” för ”fem”. Helt säkert är däremot att bilden ovan,  målad med vattenfärg av Tildo,  föreställer det tecken för ”haj faj”, som användes i fornbrasilianskt skriftspråk.  Den röda fläcken sägs vara viktig, emedan tecknet utan den bara betyder ”hej” eller ”ja”. En gul fläck på den höjda handen berättar att det är ”fara att nalkas”, en grön att det är ”klart”, medan en brun fläck, enligt en hysteriskt skrattande Tildo, betyder ”Titta jag har fått bajs på handen”. Den blåa fläcken är inte betydelsebärande utan är, enligt trovärdig källa, ett så kallat fonetikum, som anger hur tecknet uttalas. Snitsaren lovordar Tildos bild för dess enkelhet och klarhet och tillägger,  att om alla uttryckte sig lika väl som de forna brasilianarna, skulle världen se bättre ut.

Innan Tildo nått dessa höjder i sin kalligrafi,  har hon likt alla stora kalligrafer haft en mödosam väg att vandra.  Efter att ha fyllt två ark med kinesiska treor och diverse andra krumelurer, gav hon sig i kast med det namn Tidu,  som hon tilldelats av snitsaren, i tron att tecknen härför betydde ”high five”. Resultatet av Tildos möda kan avnjutas nedan.

 

gaowu-tidu-1-beskuren-801  gao-wu-tidu-2-beskuren-802

 

Snitsaren prisar även dessa försök, där Tildo omedvetet anat tecknens verkliga betydelser och laddat dem med ursinnig kraft. ”Ti” betyder nämligen inte bara ”klöv” utan också bland annat ”hov”, och till höger om radikalen för ”fot”, här i skepnad av en arg kaktus, ses Tildo, själv med två klövar, bestiga en häst med tre hovar. Nog klampar tecknet ”ti” av djurfötter, så det hörs vad det betyder, och att det nedersta tecknet ”du”,  som betyder ”gift” eller ”giftig”,  har formats som en giftspindel är naturligtvis inte heller någon tillfällighet.

Som belöning för flit och framsteg gav därefter snitsaren sin elev de två riktiga tecknen för ”hög” och ”fem” att öva på. Tildo fann dessa mindre ”kuliga” än de förra, men gjorde åtminstone några helhjärtade försök att anpassa sig till norm och tradition. Här nere till vänster ser vi snitsarens datorstiliserade tecken och bredvid dem Tildos ”High Five”. 

 

gao-wu-stiliserad-180-beskuren-flyttad5                               gao-wu-gao-wu-1-beskuren-90   

 

Enligt en imponerad snitsare  äger Tildos tecken ovan såväl urkraften hos gamla hällristningar som lekfullheten i det yngre kinesiska Zhuo-måleriet, vars utövare velat frigöra sig från det ytligt skickliga för att söka ett ursprungligt uttryck i det skenbart valhänta och tafatta.  Tildo anser att tecknet ”gao” för ”hög” egentligen föreställer ”en tant som sitter på toaletten” och i detta ger snitsaren henne odelat rätt. Endast en sann konstnär kan se det höga i det låga och tvärtom. Att tecknet ”wu” för ”fem” ser ut som en sparkstötting,  krävs det ingen särskild konstnärlig begåvning för att upptäcka,  men få kinesiska sparkstöttingar har givits sådan fart och tyngd som Tildos här ovan,  och konstnären själv hade bara gott att säga om sin skapelse, när hon provåkte den nerför backarna.

Därefter ansåg sig Tildo färdig med den ”trista svarta” kalligrafin och, inspirerad av den fornbrasilianska uppfinningen att använda färger för att uttrycka känslor i skrift, lät hon fantasin härja. I verket här nedan, lika raffinerat sparsmakat som överdådigt flödande, har Tildo, enligt snitsaren, tagit den kinesiska kalligrafin in i en ny tidsålder. ”High Five”!!

 

gao-wu-gao-wu-2-beskuren

 

.

Tristan da Cunha

 

 På begäran:

 

Tristan da Cunha

 

På ön Tristan da Cunha finns en eldsprutande vulkan.  Där bor sju människor. Fem är farliga men två är snälla. Dom snälla har hattar. En av dem hjälper till med bureborns båt. Därunder simmar en farlig haj med en jättevass fena. Den hoppas att bureborn ska ramla ner. Tildo har redan hoppat i land och klättrat högst upp till vulkanen men är inte alls rädd.  Startnummer X har ramlat från båten och håller nära på att bli uppäten av pirayor.  En piraya kan äta upp en människa på tre sekunder. På ön Tristan da Cunha finns det också jättemånga pingviner.  Dom har rutiga skal och är inte farliga.  Allt enligt tecknaren Tildo.

                                                                 ¤                                  ¤

 

Tillägg den 23 mars 2009:

På snitsarens gamla forum, Hotmail, har inkommit ett brev, där Startnummer X protesterar mot den negativa bild, som givits av honom i Tildos reportage ovan. Startnummer X menar kort, att man inte bör skämta om dess drömmar, till vilka uppenbarligen hör en resa till Tristan da Cunha. Vidare anser han att Stoltenhoff saknas på bilden.  För att bättra på sitt skamfilade rykte bifogar Startnummer X nedanstående bild från sitt löppass vid von Bahrska häcken, där han tydligen har träffat ”den lille Janne Holmén” och dessutom fått beröm för sitt fina ”löparsteg” av ”lammet” Lundqvist.

Löparbild från Uppsala

Tildologi

Enligt oraklet Oddvar Moen är ”Tildo” ingenting annat än den energi,  som blivit över,  sedan ”snitsaren” och ”löparen” för ett och ett halvt år sedan fusionerade med ”jumper” som resultat, och i avvaktan på en bättre förklaring får vi hålla till godo med denna.  Föga förvånande föredrar emellertid energiknippet självt, att skriva sin historia annorlunda,  eller snarare rita,  ty blyertspenna och färgkritor tycks vara de uttrycksmedel hon för närvarande håller sig till. Här på snitsarens blogg tillåter vi tusen blommor blomma och ett ifrågasättande av Tildos sanning är inte heller tillrådligt, varför vi låtit henne husera oemotsagd här nedan. Några förklaringar till sina teckningar lämnar inte Tildo,  men en lyhörd butler, van att tolka minsta harkling, har dock vågat komplettera konstverken med texter som han tror speglar konstnärens intentioner.

Tildologi 1

Tildo föddes genom en explosion. Hon minns att det slog lock för öronen och att någon ropade: ”Vicken jädra smäll”. Efter att allting tidigare varit grått, blev det nu gult och rött.

Tildologi 2

Tildo växte upp på ett barnhem. Där trivdes hon inte alls, ty barnen fick varken mat eller leksaker.  Föreståndarinnan hette tant Rut och var enligt uppgift dum. På bilden hugger hon Tildo med sin yxa.

Tildologi 3

Tildo var först i världen att göra ”high five”, det vill säga slå ihop händerna över huvudet vid möte för att visa ömsesidig uppskattning, ofta i samband med något slags prestation. Bilden ovan lär vara från 5000-metersfinalen vid olympiaden i Helsingfors 1952,  där Emil Zatopek vann före den franske nordafrikanen Alain Mimoun samt den notoriskt spurtsvage Herbert Schade.  Christopher Chataway från Storbritannien ramlade i sista kurvan,  men tröstades senare av Tildo.

Tildologi 4

Tildo har alltid varit modig.  En gång skrämde hon bort en farlig älgtjur,  så som bilden ovan visar.  För bedriften blev hon utnämnd till kejsarinna och fick en fin krona av ”en som heter bureborn”.  Det torde vara hon som står till vänster och beundrar Tildo. På bilden härunder ser vi hur kejsarinnan Tildo uppvaktas med guld, rökelse och myror av i tur och ordning Masse, Nix och en som heter Karin. Nix har en stor kalufs som står rätt upp, medan Masse har ”prickar som Sluggo”. Karins hår hänger neråt på ömse sidor om huvudet.

Tildologi 5

 

                                                                                      ¤

Steffologi

Namnet på snitsarens blogg, “Efteråt hos farbror Steffe”, är som så mycket annat ett citat ur “Det stora jättebrevet”. I det femte benet ställs där de tre berömda “kamelgåtorna”,  av vilka den sista får ett oväntat svar,  som snart leder till sagde farbror:
 
Vad är det för en svamp som liknar en kamel med vita taggar?
Vittaggad kamelsvamp !
Men vad är det för en tagg som liknar en kamel med vita svampar?
Rimfrost !
Inte här i öknen väl?
Ni säger det !
Vad är det då för en kamel som liknar vita taggar på en svamp?
Det är ju jag !!!!!
Ni själv?
Nej efteråt, hos farbror Steffe !
Vem är han?
Det hörs väl !
Leker ni?
Vi spelar lusen !
 
Eftersom snitsaren, när bloggen skapades och fick sin titel,  talade om sig själv som död,  ligger det nära till hands,  att tolka ordet “efteråt” som “efter döden”.  Tanken att vi alla,  när vi en gång kämpat ut,  skall samlas hos farbror Steffe, är dock mindre tilltalande.  Oddvar Moen vill i stället, att vi riktar blickarna mot repliken dessförinnan, “Ni själv?”, en fråga som den hese besvarar nekande.  I den mån han någonsin har varit sig själv, är han det inte längre.  Antagligen har snitsaren förstått att detta främlingskap gäller oss alla och i synnerhet honom själv. ”Hos farbror Steffe” måste helt enkelt tolkas som “livet”,  enkannerligen det förljugna liv vi tvingas leva tillsammans med våra dubbelgångare och alter egon. I sin essä “Dubbelgångarna hos farbror Steffe” analyserar Oddvar Moen detta fenomen närmare.  Adverbet “efteråt” skall följaktligen ses i förhållande till snitsarens födelse eller den barndom han inte längre minns.

Den gåtfulle farbror Steffe möter vi även längre fram i “Det stora jättebrevet”, varje gång spelande lusen med sin evige dubbelgångare.  Om det sjunde benet, sanningens ben,  där torkan breder ut sig,  skaldar Oddvar Moen:

 
Alla livets safter rinner trögt
Slemmet stelnar och blir svart
Persikorna ligger hjälplösa i sanden
Björnarna har gett sig av
och mannen i trikåerna rör sig bara om natten
Endast farbror Steffe sitter kvar
och spelar som förut
Men hans tärning saknar ögon
och lusen förblir en icke-lus
en icke-existens 
Är det om oss det handlar? 
Är vi bara tankar i farbror Steffes huvud
och
i så fall
vem är han?
“Gud spelar inte tärning”
säger Einstein
men kanske spelar farbror Steffe
lusen
det vill säga oss
med Gud som tärning
Medge att perspektiven är hissnande!

 
Ännu för några decennier sedan kunde man se människor spela en förenklad variant av det urgamla spelet “lusen”,  där en tärnings utslag fick bestämma lusens skepnad,  men då var den allvarliga bakgrunden till spelet sedan länge bortglömd.  Måhända kan Tildos teckning nedan,  där hon enligt egen utsago försökt tolka de två sista raderna i det sjätte benet av ”Det stora jättebrevet”, förklara hur det kan ha gått till,  när farbror Steffe spelade, och kanske ännu spelar, ”lusen” med sin dubbelgångare.

 

Farbror Steffe

                                  –  Varför spottar han så otäckt på varandra?
                                  –  Så är spelets regler !

                                                                   ¤

Snitsologi

I den moderna naturvetenskapen talar man om “den stora smällen” och minsta religion med självaktning håller sig också med en trovärdig skapelseberättelse. På samma sätt skriver varje gemenskap sin egen historia, om hur allting en gång började.  Det må gälla bildandet av Nationernas Förbund eller hur mamma och pappa sågs första gången. På snitsarens blogg får vi nöja oss med Oddvar Moens märkliga teori:  I begynnelsen var “snitsaren”. I sin stora ensamhet skapade han ”löparen” och ur de två uppstod så småningom ”jumper” enligt ekvationen:  
 
Snitsaren + löparen = jumper + Tildo,

Tildo sägs vara den energi som frigjorts vid fusionen. Som vi länge anat är dock processen reversibel, varvid den då energikrävande reaktionen sker på Tildos bekostnad. I takt med att snitsaren lever upp, reduceras jumper till den löpande delen av sig själv och han antar åter dragen av den forne ”löparen”, varvid hans hjärna krymper och hans språk förenklas och vulgariseras. Begreppet ”löparen” existerar inte mera,  varför såväl den reducerade snitsaren som den reducerade jumper har behållit sina namn.  ”Snitsaren”, sådan han existerade före jumper, bör enligt Oddvar Moen mer korrekt kallas ”snitsarkonstanten”,  liksom även ”jumper” och ”Tildo”, sådana de uppstod enligt ekvationen ovan vid snitsarens död hösten 2007, bör kallas ”jumperkonstanten” respektive ”Tildokonstanten”, då de ju, ehuru föränderliga till karaktären, utgör odelbara mänskliga fragment. Om dessa konstanter betecknas S, J respektive T samt den likaledes konstante löparen kallas L, får vi nedanstående reaktion, där det längre mellanledet utgör det flytande, dynamiska tillstånd de tre aktörerna för närvarande befinner sig i mellan den reversibla reaktionens slutstadier.

S + L <-> snitsaren + jumper + Tildo <-> J + T

Tildo är således funktionen av snitsarens och jumpers inbördes relation. En icke existerande snitsare medför och kräver en jumper i form av jumperkonstanten och en Tildo i form av Tildokonstanten, ett tillstånd vi känner från hösten 2007, medan å andra sidan en helt återställd snitsare skulle utplåna Tildo och reducera jumpers hjärna till den forne löparens, ett tillstånd vi anat de få gånger snitsaren själv satt sig vid tangentbordet.

I denna symbios är snitsaren och jumper att likna vid kommunicerande kärl, där Tildo reglerar vätskenivåerna. Snitsaren använder hädiskt ordet ”treenigheten”, därvid liknande sig själv vid fadern,  jumper vid sonen och Tildo vid ”den helige ande”.  Snitsaren och jumper delar inte bara uppväxt och minnen utan bär också samma namn och skiljer sig till utseendet endast ifråga om vadmuskulaturen och hjärnan, medan Tildo är helt säregen vad gäller såväl bakgrund, namn, skepnad som framför allt kön. Till skillnad från de övriga lever hon ensam och fri om än i samma hushåll, ett unket kyffe kallat ”Snitsarbo”.

Snitsaren har till sin hjälp en betjänt,  kallad ”Butlern”, och en sköterska,  kallad ”sköterskan”, medan jumper har en påhejerska, som går under det synnerligen passande namnet ”påhejerskan”. Även sköterskan och påhejerskan delar namn och utseende och när de gemensamt drar på sig sina löparskor, smälter de ihop till ”joggerskan”. Förutom sina plikter i Snitsarbo,  har de ett förvärvsarbete att sköta tillsammans. Butlern handhar inte bara snitsarens mat, kläder och hygien utan även hans blogg. Från början administrerades denna av apronymen Asgam, som emellertid för länge sedan, missförstådd och begabbad, lämnade inte bara hushållet och bloggen utan även landet. Asgam, som verkligen är en gam, dväljs numera i Nildalen. Vid några tillfällen har Snitsarbo fått besök av en journalist, kallad ”murveln”, men i övrigt har hushållet fått leva ostört och i fred odla sina egenheter. Slutligen kan tilläggas, att Farbror Steffes identitet är oklar samt att den som nedtecknat ovanstående bör kallas ”Den onämnbare”. För teckningen nedan svarar däremot Tildo.

 

Tildologi

Jumper och snitsaren hänger ihop, men Tildo bestämmer vem som är vem. Butlern har trollöron och Asgam har prickig hals precis som Sluggos huvud. Farbror Steffe är osynlig. Allt enligt tecknaren.

Tildogalan

 

tildos-teckning

Tildo fick guldmedalj, bureborn fick silvermedalj och benet fick bronsmedalj. Startnummer X och Fredrika fick ingenting.  Allt enligt tecknaren Tildo.

                                                                             ¤

Tildo utmanad

Att bloggaren och löparen Nix har valt vår vän Tildo som offer för den utmaning som tidigare initierats av bloggaren och löparen N’batha, är naturligtvis mycket hedrande för vårt enkla hushåll, men det vore lögn att hävda att en plikttrogen butler med lätt hjärta tagit sig an uppgiften att förmedla och administrera detta bloggspektakel, som snitsaren har velat kalla det.  Att få den otäcka lilla varelsen Tildo att svara på 27 frågor har krävt både tålamod och list och, som vi skall se, lämnar resultatet åtskilligt kvar att önska.

Förhoppningsvis har samme butler dock lärt något inför det svåra eldprov som stundar, när samma Tildo enligt löfte skall låta sig utfrågas inte bara om löpning utan också om livet i övrigt. Var tid har dock sin plåga och här nedan ser vi ett smakprov på dagens.

 

1. Vilken typ av löpare är du?

Namnet Tildo kommer från fornbrasilianskan och betyder ”snabbare än tåget”. Det var det snabbaste som fanns när jag döptes. Sen kom dom på att ljuset var snabbare, men då var det för sent. Annars kunde jag ha fått heta ”Blixten”.

2. Hur länge har du löpt?

En gång sprang  jag i 47 timmar. Sen blev det långtråkigt.

3. Hur mycket löper du per vecka?

Jumper är jättesur för att det inte var han som blev utmanad. Ha ha ha ha !

4. Vilket är ditt “feelgood” tempo?

Vet du, han hade skrivit upp en massa svar på ett papper i förväg. Tji fick han!

5. Vid vilken ålder började du springa?

Jag minns inte. Kanske när jag var ett år. Jag minns att jag brukade hälsa på hos en äldre släkting vid namn morbror Gotte, som bodde ståndsmässigt i en stor paradvåning av äldre typ, där man kunde springa runt från rum till rum utan att någonsin behöva springa tillbaka, det vill säga utan att passera någon dörr i mer än en riktning. Denna planlösning var vanlig i äldre bostäder, där det fanns en skorstensstock med centralt belägna eldstäder att ta hänsyn till. När det blev för jobbigt att springa runt runt så tog jag av mig knäppkängorna och åkte skridskor på raggsockorna. En gång åkte jag rakt in i en spegel så det sa ”braaaaaak”. Men farbror Gotte bara skrattade. ”Det är du och jag, Tildo”, brukade han säga.

6. Vilka andra sporter utövar du regebundet?

Friskis&Svettis, pilates, yoga, plankan, hitlers hund, bronte, tennsoldaterna, kuddis, leka kabojs, titta på teletubbies, sköna hemmakvällar, gosa framför brasan, göra det där du vet, du ska vara stor och stark och ha kabojstövlar och tycka om en liten rund tant med glimten på rätta stället. Hur var frågan nu igen?

7. Vad måste du ha med dig på ett pass?

Fotografi måste man ha. Förut måste man se ett öra på fotot, men jag har ju inga öron, så jag ritade dit två stora trollöron, såna som butlern har. Då skrattade dom på flygplatsen. Jag vet en som åkte jorden runt med president Nixons ansikte på passet utan att nån märkte det. Han brukade klä ut sig till pudel. (Tildo talar troligen om den nyligen avlidne konstnären Kjartan Slettemark (butl.anm.))

8. Varför springer du?

Fö-ö-ö-ör  att  ja-a-a-a-a-ag  inte  ka-a-a-a-a-an  sitt-a-a-a-a-a-a  still-a-a-a-a-a.

9. Har du någon gång ljugit för att få springa? Hur löd lögnen?

Jag brukar reta jumper för att han ska jaga mig. ”Din fula skäggapa”, ropar jag. Fast det är ju ingen lögn förstås.

10. Hur ofta köper du skor?

(Tildos extremiteter med klövar i stället för fötter är ett känsligt ämne, varför en försiktig butler avstår från att vidarebefordra frågan till missfostret. I stället för skor använder hon ett slags sämskskinn fastsatta med svarta isoleringsband runt vaderna (eller vad detta benparti motsvarar hos normalskapta)).

11. Tycker du att jumper är en fånig skäggapa?

Ja !!

(En orolig butler känner inte riktigt igen frågan, men hinner inte undersöka saken).

12. Var/hur handlar du utrustningen?

Gärna på någon obskyr amerikansk sajt med tusen blippande fönster och fyrtitusen olika färger på texten. Då vet man att det är fina grejer i påsarna som kommer.

Ha ha, det här roliga svaret har jag knyckt från en tant som heter ”funrun”. Jumper hade kopierat frågorna från hennes blogg för han trodde att han nog skulle bli utmanad av någon. Men tji fick han!! Sen hade han glömt att sudda ut hennes svar på den här frågan. Hon märker nog inget för hon läser nog inte såna här tråkiga bloggar. ”Funrun” betyder ”kulspringa”. 

13. När föredrar du att springa?

På våren när körsbärsträden blommar i Kungsträdgården. Nix och Masse och jag har en hemlig bana där, som jumper inte får vara med på.

14. Hur ofta tävlar du?

Så ofta jag kan, fast aldrig i löpning. Det är fånigt. Man kan inte tävla i löpning. Det finns inget som heter snabbare eller långsammare. I Expressen brukade jag tävla med Jockmocks-Jocke och ibland köpte jag Allers, där man fick leta efter Tjalle Tvärviggs hatt. ”Tjugo frågor” är också kul och ”Vi som vet mest”. Vet du att Folke Olhagen slog vad en gång, att han skulle säga ”Det är inte utan att den gamla vinterpälsen kommer till heders” minst en gång i varje program och sen gjorde han det. (Ack ja, det var tider (butl.anm.).

15. Vilka distanser?

Jag har ju redan svarat att jag inte tävlar på några distanser!!

16. Vilken är favoritdistansen?

Ingen sa jag ju!  Är du dum i huvet eller fattar du trögt?

17. Har du ett mantra som du rabblar i huvudet?

Jag vet en som brukar rabbla ”pull pull pull pull” precis som till en kyckling. En gång sa jumper att jag skulle få gottis om jag kunde säga ”I find high five quite nice” tjugo gånger utan att staka mig. Jumper är dum.  I find rabbling mantras quite larvy. Masse kan också engelska. Han har varit i Amerika och köpt skor. Och vet du, en som heter Karin och som kallas ”kanin” fast hon inte är en kanin, hon har ätit pizza som maffian har bakat.  Jumper har aldrig varit i Amerika, men det har jag.

18. Vilken typ av vätska dricker du?

Det får jag inte säga, för butlern. Han säger att det är för äckligt.

19. Springer du helst i grupp eller ensam?

Dom vill att jag ska vara med på ”gubbskubbet” i Vallentuna, men jag är ju en tant så det går ju inte. Jumper är inte heller med där för han säger att ensamma vargar jagar bäst, fast han jagar jättedåligt. Startnummer X och en som heter bureborn är med i ULK. Det låter som man ska kräkas ”UUUUÖÖÖÖLK”.

På frågan svarar jag som hon Fredrika-Lyckost-Super-Ultraschmultra-Gullefjun eller vad hon heter, att frågan är fel ställd. En sann löpare är fan aldrig ensam Riktiga hard core ultra babes är fan ett med hela universum. You betcha, Go Go!

20. Hur återställer du dig efter ett långpass?

Jag brukar följa med jumper när han springer sina lusiga långpass. Sen brukar det räcka med nån mil snabbtempo i tröskelfart för att få bort den sega skiten ur benen igen.

21. Vilken snabbhetsträning föredrar du?

Att bli jagad. Fast snitsaren kan inte springa, så han försöker pricka mig med spottlobbor från sängen. Det är kuuuul, för jag är snabbare än blixten och hinner alltid undan.

22. Vart blir du oftast skadad?

– Till Damaskus.

– Ha ha ha ha !!

– Av August Strindberg.

– Ha ha ha ha!

– Knackelibank på dörren!

– Vem där?

– Tildo!

– Vicken ”Tildo” då?

– ”Tildomaskus av August Strindberg”!

– Ha ha ha ha !!

– Snilleblixt, snilleblixt, hoppitopp!!

– Knackelibank på dörren!

-Vem där?

– Butlern!

– Vicken butler då?

– Butlern den läspe och halte !

– Ha ha ha ha !!

– När butlern gick över Alperna !

– Ha ha ha ha !!

– Jag brukar röka Örnen!

– Ha ha ha ha !!

(Tildo har förvisso inte mycket gemensamt med en styvläppad butler, men här under Povel Ramels och Martin Ljungs tak kan vi i alla fall hålla sams. Man får ta vara på de stunder som bjuds (butl.anm.)).

23. Vilket lopp drömmer du om att springa?

Vårruset, för då får man en påse från Pastejköket. Hoppas det finns senap där. Senap med flugsvamp är min älsklingsrätt.

24. Vilken kändis skulle du helst vilja springa med?

Är Masse och Nix kändisar? Nähä, då väljer jag Rocky. Nej inte den där hunden utan han som springer uppför trapporna du vet.  Nej förresten,  får man ändra sig? Roger Pontare. Nej förresten, får man ändra sig igen?

25. Vilken idrottsstjärna skulle du vilja springa med?

Nix och Masse så klart!!

26. I filmen om dig, vem spelar rollen som du?

Dan Blocker så klart!!

27. Vilka tre löp/träningsbloggare utmanar du?

Inte jumper-klumper i alla fall. Jag kan inga löpare, så jag tar dom som är här bredvid. Bureborn  och Benet och Starnummer X.