Augusti

prick

   15

prick

I min konstnärliga månadskavalkad har turen nu kommit till augusti, en månad som i min verkförteckning tycks förknippad med svarta nätter, där mittbenade kvinnor står framåtböjda till glädje åtminstone för konstnären, antingen de ger honom en mörk blick eller har försjunkit i sig själva. På vad sätt motivet också handlar om fullmånen i augusti, som konstnären hävdar, är oklart eftersom det kvinnoansikte, som han tidigare sett i sagda himlakropp och tecknat av, tvärtom lutar huvudet vällustigt drömmande bakåt, ungefär som Munchs ”Madonna”.
Målningen ovan, kallad ”Augusti 71 (Källan)”, utgår från ett fotografi där en ung kvinna dricker vatten ur en källa i den ryska byn Abramtsevo sommaren 1971, dock inte i augusti (när målningen utfördes) utan i mitten av juli. Konstnären säger att verket minner om en kort period av intensivt arbete, troligen inspirerat av ett gryende hopp om att vinna sagda mittbenade modells hjärta, och utan att bli alltför privat vågar han tillägga att hon femton år senare klippte håret i den lugg som hon behållit sedan dess, och som syns på ett av konstnärens få porträtt av henne, kallat ”Stickning”.
Till de båda konstverken här nedan, ”Augustinatt” och ”Augustinatt 2”, målade 1988 respektive 2000, lär konstnären ha använt en svartvit reklambild för tvål som förlaga, varifrån bilderna tillåtits utvecklas efter egna förutsättningar. Den i dubbel bemärkelse iögonenfallande vita ringen på den vänstra målningen är att jämföra med de fyrkantiga pappbitar som annars har fått ursäkta konstnärens tillkortakommanden. Om jag minns rätt har han helt enkelt klippt ut det centrala partiet av kvinnans ansikte för att sedan åter klistra in dukbiten något beskuren och roterad, varigenom det framträdande, vita mellanrummet kommit att dölja brister som varken han eller någon annan skulle bry sig om idag, samtidigt som denna förfrämligande detalj ger intryck av en medveten tanke hos konstnären att tillföra konstverket någon intellektuell dimension, medan han i själva verket har funnit det tillräckligt att måla en kvinna som böjer sig framåt i augustinatten, antingen månen är full eller ej.
prick
Nr 78 och 176

7 svar till “Augusti

  1. Det tog mig ett bra tag att se mittbenan i den översta bilden. Länge såg jag bara ett djur, och först när jag tittade på bilden med ögon som betraktat de undre förstod jag. Där ser man vad förförståelse betyder.
    Och vad ett första intryck jag göra. För det lilla, mjuka skygga djuret läser jag nu istället in i kvinnan i undre bilderna.
    Hur reagerade konstnären på omfriseringen? Saknad efter den mittbena som en gång var?

  2. Utövandet av konst är väl inte sällan en slags undersökande verksamhet? Jag är ganska säker på att jag inte alls förstår vad som här undersökts, men det gör för den skull inte inlägget ointressant. Man behöver inte alltid förstå. Att Munchs ”Madonna” liknar augustimånen är däremot lätt att ta till sig.

  3. Om det fortfarande är huvudet av ett ”djur” med ögonhåla och hår som avses, kan jag förstå tolkningen eftersom kvinnans framtoning kan föra tanken till ett skogsrå, åtminstone på den översta bilden. Annars har det aldrig fallit mig in att det kan likna något annat än en mittbenad kvinna med nerböjt huvud.

    När modellen klippte lugg, tyckte konstnären att hon passade bra även i den frisyren. Någon mittbensfundamentalist har han aldrig varit, åtminstone inte privat…

    Vad konstnären velat undersöka i dessa målningar minns inte heller jag, men troligen har han varit nyfiken på om hans inre bilder ägt substans och varit möjliga att konkretisera i oljefärg med den teknik han ålagt sig att följa och utveckla, och säkert har nya idéer dykt upp under arbetets gång.. Utan något slags nyfikenhet blev det nog inte mycket målat. Troligen har han också indirekt undersökt sig själv.

  4. Jag såg faktiskt en tapir. 🙂
    Någon tapir finns förstås aldrig att se i de två undre bilderna, men känslan av djur färgade av sig på min tolkning av dem, och gav kvinnorna en mjukt djurisk framtoning.

  5. En helt bortkollrad snitsare undrar om det är tapirens huvud som syns, dvs om det sydamerikanska djurets öga och hårbeklädnad (?) någorlunda sammanfaller med min sambos diton, eller om allt är tänkt att vändas på något annat sätt.

  6. Svårt att förklara, men skuggan i håret till vänster är ett öga.

  7. Hm?
    Hon är välkommen att granska vårt badrumsgolv. Kanske kan hon berika faunan där, som annars bara består av nallar och hundar. https://snitsaren.wordpress.com/2012/01/26/konsten-att-se-1/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s