Maj

Nr 59

prick

När ovanstående bild tidigare publicerades på denna blogg, påpekade någon i en kommentar att den havererade bilen ser ut att sväva, och någon annan föreslog att den drabbats av värmeslag och till följd därav är på väg att lämna jordelivet. Andra har velat se konstverket som en civilisationskritisk dystopi eller möjligen en självbiografisk bekännelse, där bilen på väg bort mot en hägrande ensamhet har fått motorstopp och övergivits, en bild av svikna drömmar och konstnärligt för att inte säga mänskligt förfall. Målningen utfördes i maj 1979 och har senare givits katalognummer 59 samt titeln ”Torr maj (rost)”, vilken också berättar hur verket bör tolkas, ty månaden maj betyder inte bara lövsprickning, blommande häggar och tornseglare högt på himlen, utan för denne konstnär också dallrande hetta, dammiga grusvägar och tjock, disig luft vid horisonten. Maj är en tid för ensamma vandringar i gassande sol, och denna månad för trettiofyra år sedan företog konstnären många sådana, om än inte alltid längs så långa och raka vägar bort mot horosonten, som vi återfinner i det halvdussin målningar han utförde i ämnet. Förutom den vandrande betraktaren saknas mänskligt liv i dessa bilder, men någon gång har de kompletterats med rekvisita, vars huvudsakliga uppgift varit att kasta sin skugga på marken så som bilen ovan. Fastän denna är centralt dominerande i konstverket, var den ingalunda viktig för att gestalta konstnärens idé, men då han just hade fått beställning på en skrotbil av sin fyraårige son (vars lekkamrats far, en konstnär av helt annat slag, målat sådana), fann han att rostig plåt passade bra i sammanhanget, varpå han slående två flugor i en smäll ställde upp sitt staffli framför en förfallen Mercedes på en parkeringsplats. Den rostiga bilen är således målad efter modell men därefter insmugen i det fiktiva landskap som sammanfattar konstnärens känsla av ”torr maj”. Huruvida gossen blev nöjd med sin beställning eller inte, förtäljer inte denna korta historia.

6 svar till “Maj

  1. Fantastisk historia bakom en fin målning! Nog tycker jag att bilen ser ut att sväva och vilja flyga ut ut målningen på äventyr!

  2. Tack! Då är ni nu tre som tycker att bilen inte står stadigt på marken så som konstnären försökt få den att göra. Man får tänka sig att den har två eller tre hjul kvar som inte syns, men möjligen har avståndet till skuggan tagits till i överkant. En övergiven domkraft är en annan tänkbar förklaring för undvikande av övernaturliga sådana. Om bilen undermedvetet symboliserar konstnären eller snitsaren (dvs mig) är jag dock beredd att ta till mig Karins sympatiska tolkning.

  3. Maj? Hur jag än tittar på den vackra målningen kan jag omöjligt läsa in maj. Ser inte annat än mitten av augusti. Och en stackars bil som förtvivlat försöker lyfta ett däck i taget från den stekheta vägen.

  4. Ja, varje sommarmånad kan bjuda på sådana torra majvägar bort mot en tjock, disig horisont, på samma sätt som varje sommarmånad kan upplevas redan i maj, men vilka föreställningar som naglas fast i vårt medvetande bestäms av tillfälligheter. Kanske har denne konstnär upplevt detta väder allra först eller starkast någon dag i maj. Augusti förknippar han på samma sätt med mörka nätter, syrsors gnidande och fullmåne. De enda titlar som talar om månaden augusti i hans verkförteckning är Nr 15, ”Augusti 71 (Källan)” och nr 50, ”Värmeböljan augusti 75 (Munch)”:
    http://neymark.wordpress.com/Nr-15/
    http://neymark.wordpress.com/nr-50/

    Det kan tilläggas att bibliotekarien här också tycker att bilden mer liknar augusti. Hon påminner om en vandring på Östgötaslätten utanför Linköping en sensommardag för ett trettiotal år sen.

  5. Jag tror det är en resa till Gotland som ger mig en så stark känsla av augusti. Det och den gula lite torra tonen på gräset.

  6. Kanske är det gula tänkt som fjolårsgräs? Konstnären minns inte hur han tänkte eller kände.

    När det gäller nästa månad, juni, som vi kanske får anledning att återkomma till, är vi nog överens om de ljusa skugglösa nätterna, när tiden har stannat men statyer och trädgårdsmöbler blir levande. Sittande flickor i blålila klänningar, är däremot möjligen konstnärens eget påhitt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s