Minnets kapriser 3

 

 

 

  

Den sittande flickan här ovan är målad år 1881 av den ryske nationalromantiske konstnären Viktor Vasnetsov som en förstudie till dennes åtminstone i Ryssland mycket berömda målning ”Aljonusjka”. I den ryska sagan om ”Syster Aljonusjka och lillebror Ivanusjka”, som för övrigt finns i en något annorlunda version hos bröderna Grimm, förtrollas pojken till en killing, när han trots systerns stränga förmaningar dricker vatten ur en getklöv, och enligt uppgift är det broderns öde Aljonusjka sitter vid sjön och sörjer på Vasnetsovs målning. Om sitt personliga förhållande till motivet berättar konstnären själv:

”Аленушка”, как будто она давно жила в моей голове, но реально я увидел ее в Ахтырке, когда встретил одну простоволосую девушку, поразившую мое воображение. Столько тоски, одиночества и чисто русской печали было в ее глазах. Каким-то особым русским духом веяло от нее”.

”Aljonusjka, hade på något vis länge levt i mitt huvud, men i verkligheten såg jag henne i Achtyrka, när jag mötte en barhuvad flicka, som satte igång min fantasi. Så mycket sorg, ensamhet och äkta ryskt vemod det fanns i hennes ögon. Något slags särskild rysk stämning omgav henne”.

Inför sin målning ”Aljonusjka” utförde Vasnetsov ett flertal skisser och studier, av vilka ”Этюд сидящей девочки” ovan torde vara den mest kända och oftast reproducerade. Liksom det färdiga, berömda konstverket hänger denna studie i Tretjakovgalleriet i Moskva, där den beundrades av en 25-årig yngling på besök sommaren 1971. Om Vasnetsovs möjligen alltför kitschiga ”Aljonuska” lämnade honom likgiltig, dröjde han länge framför denna flicka i blålila klänning och det till synes banala motivet stannade oförklarligt kvar i hans oskyldiga fantasi och skulle senare komma att leva ett eget liv i tecknade och målade rekonstruktioner enligt nedan. Att han inte alls känner igen Vasnetsovs vemodiga ryska flicka, när han långt senare återser henne reproducerad på internet, förklarar han med att han vid det första omtumlande mötet samtidigt sett något helt annat och, kanske redan då, någon helt annan. Där han som ung betraktat en jämnårig och senare erinrat sig en allt äldre flicka, ser han idag det barn hon är, såväl på bilden ovan som i sagan.   

 

 

 

17 svar till “Minnets kapriser 3

  1. Vem fasen får för sig att dricka ur en getklöv! Urk.
    I övrigt tycker jag helt ärligt att den 25-årige yngligenns tolkningar av Aljonusjka är intressantare än ursprungsverket. Beskriver de en tidsaxel?

  2. Det omdömet skulle ha glatt upphovsmannen. Kulspetspennteckningen överst är från 1980 och de två nedersta målningarna är från 1990 och däremellan är de korslagda armarna från 1987, så en viss kronologi följer sammanställningen. Det lär finnas några teckningar från tidigt 1970-tal där flickan också tittar på betraktaren och ytterligare några ryggar efter 1990, vilket speglar en allmän trend, som jag just kom på, att kvinnorna i hans bilder med tiden allt mer kom att vända sig bort eller dölja ansiktet på annat sätt.

  3. .. och vad har Viktor Vasnetsov tagit i höjdhopp? Vilken stil hoppade han med? Var det Californisk?

    Appropå det så var det ett inslag i Stopptid för några dagar sedan med Lagerqvist och voltlängdhoppet. Kan förmodligen ses på play för den som missade.

  4. Ja, det förklarar googlesökningarna på ”Hans Lagerqvist + volt” som de snaste dagarna lett till snitsarens blogg. Tack för tipset. Jag hade aldrig sett de här bilderna förut:

    http://svtplay.se/t/103746/stopptid

    George Horine anses ha uppfunnit den californiska stilen eller ”Western Roll” eller bara ”Horine” i början av förra seklet, varför Vasnetsov nog inte kände till den i sin ungdom. Däremot hoppade Nikolaj Kovtun, vars sorgliga öde beskrivits tidigare, i denna stil, på ryska kallad ”perekat” (rullning), under 1930-talet.

  5. Intressant. Med de bortvändande kvinnoansiktena alltså. Höjdhopp gäspar jag lite vänligt överseende åt. 🙂

  6. Sitter och gapar… åt de fina skisserna. Och grunnar på vad flickorna med de nedåtböjda och gömda huvudena funderar över. Är de trötta? Ledsna? Olyckliga? Likgiltiga? Uttråkade? Ofrivilligt ensamma? Eller har de dragit sig undan för att komma ifrån allt stoj och stim bland dussintals med syskon i hemmahuset ett litet tag?

  7. Lyfter på hatten över snitsarens känsla för sökmotoroptimering.
    Förutspå vilken sportkuriosa som kommer att komma på Stopptid och skriva om det innan.

  8. Nog är det hedervärt att intressera sig för de sittande flickornas tankar och känslor, och måhända är det så att de inte bara har brunt hår och blå klänning utan även en själ. Kanske har de också en annan uppgift i livet än att bara vara flickor som sitter i gräset. Tillgänglig katalog ger ingen ledtråd, ty där bilderna inte bara benämns ”Sittstudie” heter de sådant som ”Juni 80” eller ”Junikväll 87 nr 1”. Medan kvinnorna klättrar i barrträd i mars och badar kvällsbad i juli, tycks de i denne konstnärs föreställning ha till uppgift att sitta i gräset i juni månad.

    Om kvinnorna i hans bilder är bortvända och anonymiserade, gäller det inte de små pojkar som då och då tittar fram, utan svart lapp för ögonen. Det är också intressant att notera hur samme konstnär, när han ritat kroki, tvärtom ofta ägnat tid åt modellernas (oavsett kön) ansiktsuttryck.

    När det gäller snitsaren profetiska kallelse, svarar vi att en höna som pickar lite varstans alltid hittar något korn, men att ett inslag i Stopptid med filmbilder på såpstilen i spjutkastning onekligen vore spännande. Enligt Google är snitsarens blogg fortfarande i huvudsak en idrottsblogg, vilket demonstreras av de sökmotortermer som denna morgon lett hit:

    dickheld javelin 1
    laszlo tabori 1
    jurij stepanov 1
    melins stenografi

  9. Är det bara i denna dator som alla citattecken efter mellanslag, varhelst de uppträder på wordpressbloggar och bara där, förvandlas till Tagg och fyrkant.

    Så här: ”

  10. WP suger.. jag har býtt till blogspot (google)

    Där kostar det inget att ha sin egen domän, om man redan har den reggad.

    Sedan hade WP någon jäkla policy om reklam som jag inte fattade..

  11. Ska jag tolka det så, att det ser konstigt ut även på dagispappans datorskärm och att WordPressprogrammerarna förhoppningvis jobbar med problemet?

    Att byta till någon annan förmyndare än WordPress, kan bli aktuellt i ett annat liv. Denna blogg är på gott och ont skapad efter de förutsättningar som givits och i varje förändring hotar problem. Att som många bloggare då och då byta utseende, så kallat tema, på bloggen vore också otänkbart eftersom varje inlägg är minutiöst avpassat för att se bra ut i det tema, ‘Cutline”, jag en gång valt. Om de ibland lite klåfingriga wordpresspåhittarna skulle få för sig att förbättra detta tema med exempelvis nytt format, skulle det innebära slutet för ”Efteråt hos farbror Steffe”. När wordpress, som jag råkat ut för på annat håll, plötsligt hittat på att automatiskt sätta ramar runt hämtade bilder, har jag fått luska ut bildkodsystemet i HTML-versionen för att få bort dem. Det problemet slipper jag ännu så länge här.

  12. Nu är det borta detta med ‘tagg’

  13. Ja äntligen.
    (På bibliotekets dator blev det för övrigt ingen fyrkant utan bara en förhöjd punkt efter ”Tagg” ).

  14. Apropå de ämnen som bloggen handlat om senaste tiden, tyska och längdhopp (weitsprung), så fanns det en variant av denna sport med ett särskilt reglemente för att gynna den ariska rasen. Kallat weissprung.
    Den inofficiella olympiska mästaren i weissprung var Luz Long.

  15. En titel som han säkert inte skulle vilja kännas vid. Han gjorde visserligen den påbjudna hitlerhälsningen på prispallen 1936 men har annars gått till historien för sin sportslighet, när han hjälpte sin svarte konkurrent Owens till segern och sedan gick arm i arm med denne ut ur arenan, allt enligt en av idrottens gamla solskenshistorier:
    http://www.globalgateway.org/default.aspx?page=4139

  16. Jag gör som Benet. Gapar åt de fantastiska skisserna och målningarna som kommit ur tolkningen. Om jag fattat det rätt är det alltså hela 9 år mellan första blicken och den första skissen. Det vill jag kalla bra minne det! .-)

  17. Om sanningen ska fram finns det också några tidigare försök bevarade med detta motiv. Konstnärens bildminne kan möjligen diskuteras som ovan, men hans kvardröjande besatthet av den sittande flickan är tydlig, om än svårförklarlig. Han lär för övrigt bara ha sysslat med ett tiotal motiv i sin karriär.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s