Bälle

Bilden ovan är kopierad ur en av snitsarens absoluta favoritfilmer, ”Den tredje mannen” från 1949, regisserad av Carol Reed efter Graham Greenes roman och med Orson Wells i rollen som Harry Lime. Gossen med bollen har visserligen en mycket liten roll i filmen, men hans olycksbådande uppsyn tycks ha gjort stort intryck på den unge konstnär, som såg filmen på våren 1967, ty flera av dennes målningar från den tiden befolkades av underliga figurer med bollar i händerna, av vilka två kan ses nedan på den enda rest som återstår och som därför logiskt fått det för den oinvigde obegripliga katalognamnet ”Tredje mannen”. För dem som växte upp på 1950-talet förknippas filmen annars främst med sin musik i form av ”Harry Lime Theme”, komponerad och spelad på cittra av Anton Karas. Visslande och gnolande småpojkar kunde dock troligen bara fragment av sagda slagdängas melodi och hoppade med säkerhet över det raffinerade mellanspelet.

Även i den tyska filmen ”De andras liv” från 2006, ytterligare en av snitsarens favoritfilmer, förekommer en liten pojke med en boll. I en kort scen från en hiss utspelar sig den nedan fritt översatta dialogen mellan sagde pojke och en alltmer samvetsöm stasiagent.

– Är det sant att du är vid Stasi?
– Vet du vad Stasi är då?
– Det är elaka människor som spärrar in andra, säger min pappa.
– Jaså, och vad heter din….
– Min vad?
– Boll. Vad heter din boll?
– Du är rolig du. Bollar har väl inga namn!

Den osannolika, för ett svenskt öra lustiga, men naturligtvis fullkomligt riktiga pluralformen ”bälle” hörde snitsaren för första gången i denna film, och emedan åtminstone två av bollarna ovan har tyskspråkiga ägare, finner vi det passande att kalla vårt inlägg så.

Annonser

10 responses to “Bälle

  1. Vi vill minnas att Robert Broberg roade sig med den typen av ordlekar. Av tyska lustigheter erinrar vi oss denna grammatiskt riktiga ramsa: ”Jungen, die vor einem Schokoladenladen Laden laden, laden Ladenmädchen zum Tanz ein”.

  2. En oavsiktlig tysk/svensk ordlek är ramsan: ”Mein Hut, der hat drei Ecken, Drei Ecken hat mein Hut..”
    Eftersom ”hat” uttalas lika som svenska ordet hatt (=Hut).

  3. Kan f.ö. tipsa om en nystartad blogg i en andra helt i linje med Snitsaren.
    Startad av Dagispappan men ej under alias.
    Snitsaren och andra bloggare får gärna lägga upp den på sin bloggroll och även bidra med gästblogginlägg:

    http://veckansilandsproblem.blogspot.com

  4. Sagt och gjort. Eftersom drygt hälften av de länkade bloggarna i den så kallade bloggrollen till höger numera är antingen nerlagda eller avsomnade, finns utrymme för nytillskott.

    Material till åtminstone ett blogginlägg i veckan om onödiga och fåniga problem bör så vitt vi förstår inte saknas i vår tid.

  5. Det är ngt läskigt med bollar. En föraning om undergång. Först en boll i en famn, så en ensam rullande boll. Samma sak med dockor. En docka som faller till marken och stirrar med oseende ögon mot himlen. Och nallar. Och rockringar. Och…

  6. Övergivna leksaker är sorgliga, men det är nog en annan, mer lättförklarad känsla.

    Dockor med oseende ögon fann jag ibland kusliga som barn… även när de var tänkta att se söta och levande ut. Små varelser med knappögon. Till exempel de fotograferade dockorna i sagan om Sotlugg och Linlugg: http://bastabinne.odenas.se/sotlugg.jpg

    Rockringar är i min värld förknippade med ett annat slags trauma, om vilket jag vill minnas att jumper nämnt något i en kommentar på en av de bloggar han brukar besöka. Den rockring, jag och jumper fick i tolvårsåldern av en mor med dålig koll på leksakens ”kön”, gömdes diskret. Långt senare plockades den dock fram och användes jämte hopprep (nej inte samtidigt!) i uppvärmning inför skivstångsträning.

  7. Rockring som uppvärmning? Hm? Det kanske man borde testa för att få tag på den stela tantgumpen.

  8. Förexten. Båda bilderna från filmerna färebådar i mitt sinne en boll som alldeles strax rullar iväg mol allena. Finns i min värld ingen annan mening med att ha med en boll i en film. Typ.

  9. Jag förstår inte hur jag lyckades få den där tingesten att snurra runt magen en gång. När jag prövade att rocka i somras damp den i marken efter två varv.

    På tal om filmbollar drar jag mig plötsligt till minnes att jag under min korta tid som filmgeni hann göra en liten bagatell om en man (jag själv) som från en vilstol förundrad iakttog diverse sommaraktiviteter, allra sist en äldre bror som tränade skott med en basketboll, vilken mycket riktigt så småningom studsade iväg i sin ensamhet över gärsgårn, förbi korna på fäladen och till slut hamnade i skälderviken och flöt bort. Slut.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s