Snitsaren i Snurreberget

Edit 30 juli:

 

 

På frågan, om han är avsiktligt gåtfull för att hans läsare inte ska inbilla sig att de begriper honom, svarar snitsaren i en inträngande intervju för ett halvår sedan, att hans ord saknar avsikt liksom hans tankar, ty han skriver bara om sådant som tillfälligt rör sig i hans hjärna. De senaste dagarna har snitsaren haft den numera föga kända barnvisan ”Trollfar i Snurreberget” snurrande i huvudet, varför han finner det lämpligt att kalla detta sitt senaste, från början obetitlade och tomma blogginlägg som ovan, och då såväl Elsa Beskows teckningar som Cyrus Granérs text och Knut Söderströms toner nu torde ha uppnått lovlig ålder vad gäller upphovsrätt, fyller snitsaren tomrummet med ovanstående utdrag ur den gamla sångboken ”Nu ska vi sjunga”.

För de läsare, som inte genast hör musik vid läsning av noter utan i likhet med snitsaren får ta hjälp av fiol, sjungs visan här i huvudsak korrekt enligt noterna av en okänd sångerska. Snitsaren föredrar dock denna version på youtube, där signaturen ”Minuo” svarar för både teckning, sång och möjligen även den nya, originella textraden ”Svamparna små få dansa och myrorna med”. Ett varmt tack riktas även till Christina, som initierade detta inlägg med en kommentar och därmed höll snitsarens blogg vid liv ännu en tid. Måhända kan detta lilla inlägg om ”Trollfar i Snurreberget” med tiden bli lika välbesökt som de kring sångerna ”Lyckans land”, ”Juokse sinä humma” och ”Vet du vem Karl XV var?”.

De ivriga kommentatorer, som luftat sina åsikter in blanco och nu följaktligen upptäcker sig ha kommenterat en barnvisa, är möjligen att beklaga, men trollens framfart bör inte hindra dem att även fortsättningsvis fundera över livets gåtor eller berätta dåliga vitsar. Kan någon av snitsarens läsare exempelvis säga, vem som var den förste göteborgaren i rymden?

31 svar till “Snitsaren i Snurreberget

  1. Kålle: Hu va de på semestern, enna?

    Osborn: Inge vidare, blev dålig i magen, måste ha varit den rökta ålen jag åt på hotellbuffén.

    Kålle: Ja sa la att du inte skulle boka ål-inclusive!

  2. Spännande! Vad är det som provas? 😉

  3. Det undrar vi också. Troligen är även Ingmarie en av försökskaninerna.

  4. Sublim nyans av spänning lägger sig över lägerplatsen… vad kommer att hända?

  5. … och efter Paljettens besök är platsen laddad med ytterligare mystik.

  6. Varför är inte sillar välkomna på Stadsbiblioteket?
    – det blir så stimmigt..

  7. På tal om troll vill vi minnas att snitsaren i tidigare inlägg diskuterat företeelsen ”internettroll”, det vill säga skribenter som avsiktligt ställer till det för andra aktörer på internet. Låt mig undra om inte snitsaren själv kvalificerar sig som troll, när han nu ändrar innehållet i ett redan kommenterat blogginlägg. Snitsaren bör vara rädd om de få kommentatorer han har kvar.

  8. På tal om sill, vet döö varför sillar är välkomna på Sahlgrenska?

  9. Pesssonalen på sjukhuset gillar la inlagd sill !

  10. E dö göteborgare änna eller e dö go ändå?

  11. Vet du varför ålar är välkomna på Sahlgrenska då?

  12. Dom har la brist på pesssonååål !

  13. Varför ska dom plantera in elektriska ålar på västkusten?

  14. Makrillarna skapar ingen spänning i allsvenskan.

  15. Det blir la ingen spänning om det saknas motstånd.

  16. för att det inte finns någon strömming

  17. De e la LEDNINGEN i Blåvitt som ska esätta Glenn STRÖMberg.

  18. Han går la inte å esätta !

  19. Huruvida signaturen ”GAIS” är ”go” eller inte, undandrar sig vår bedömning, men snitsaren tvivlar på att han är en äkta göteborgare. Enligt Wikipedia gäller om namnet ”Kal”:

    ”Odet (ordet) är outtalbart för utsocknes, men Göteborgarna är oerhört tacksamma om dessa uttalar odet med a som i al. Försök alltså bara att sätta ett K framför al, så blir det godkänt. Att säga och stava ordet ”Kål” är en hädelse och bestraffas som sådan”.

    Detsamma borde alltså gälla även odet ”personal” ovan. Att uttala långt ”a” som ”å” är snarare gammal stockholmska, där man kunde höra uttal som ”Fårsta” och ”Bågarmossen”. Enligt immitatören Rachel Molin i radioprogrammet Public Service uttalar ävern Gudrun Schyman långt ”a” på detta vis.

    Snitsaren har för övrigt ännu inte fått svar på sin fråga, vem som var den förste göteborgaren i rymden.

  20. Hur kan snitsaren veta att signaturen ”GAIS” är en han? Tjejer kan faktiskt också intressera sig för fotboll.

  21. Det måste ju va han:

  22. Rätt !! Klart att Glenn är från Göteborg

    (Från statistiken kan för övrigt meddelas att inläggen om spjutkastning på denna blogg har fått några extra besök idag, troligen med anledning av spjutfinalen i EM).

  23. *surar*
    Missade ju hela spänningen. Förbannat!

  24. Snitsaren kan trösta bureborn med att även han tycks ha missat den frammanade spänningen, även om han i efterhand är överraskad av händelseutvecklingen både vad gäller innehållet i och kommentarerna till detta blogginlägg. Även om snitsarens blogg hålls vid liv med konstgjord andning, lever den fortfarande upp till sitt eget krav på oförutsägbarhet och om ”Efteråt hos farbror Steffe” överlever sommaren, och därmed än en gång drar sina läsare vid näsan, är detta en överraskning i sig.

  25. Min näsa sitter bergfast. Helt trygg med att bloggen alls inte står på gravens rand. Konstgjord andning. Pytt! *fnyser lite*

  26. Det låter som en till förutsägelse förklädd besvärjelse. Eller tvärtom.

    Kanske har sibyllan bureborn, till skillnad från snitsaren, även en aning om vad denna blogg med evigt liv ska komma att innehålla.

  27. Det får bli en blogg specialicerad på historik, teknik- och regelutveckling inom idrott (fri och ofri).
    Finns ju massor kvar att avhandla:

    -skejttekniken i längdskidåkning
    -rotation i kula
    -Vstilen
    -crawl
    -klättra på staven (eller har det redan varit uppe i samband med höjdartiklarna?)
    -klappskridsko, hajdräkter, osv

  28. Som nämnts skriver snitsaren i sin blogg bara om vad som tillfälligtvis snurrar i hans hjärna och trots europamästerskap och DN-gala tycks snurrandet numera handla om allt annat än idrott. Den självupptagne snitsarens intresse för idrottshistoria har som alltid mest handlat om hans egna minnen och hans tillfälliga djupdykningar har bottnat i nyfikenhet kring dessa. Som barn läste han om tjocksulade höjdhoppsskor och om den spanska såpstilen i spjutkastning, men som han visat i andra blogginlägg har snitsarens minne ofta spelat honom spratt. I samband med diskussionen kring glasfiberstaven i början av 1960-talet hörde han talas om japaner som klättrat och kommit högt i stavhopp, men något belägg för det har han inte funnit. Till dagispappans lista över historiska nymodigheter kan läggas ”extra svängar” i slägga, där snitsaren minns att svensken Birger Asplunds fyra varv i ringen uppmärksammades och diskuterades på sin tid. Gissningsvis kan dagispappan upplysa läsarna om vem som var först med detta tilltag och om det även förekommit försök med fem varv. När det gäller simning, minns snitsaren Per-Ola Lindbergs uppmärksammade voltvändning på sista sträckan i en lagkapp vid EM 1962, men i övrigt har hans intresse för simningteknik varit svalt. På bloggen ”MaxochNisse” har vid något tillfälle de olika grenarna i simning och skidåkning diskuterats och ifrågasatts, varvid jumper försvarat den ofria, klassiska skidåkningen som separat tävlingsform med att detta sätt att ta sig fram är det enda möjliga i vanliga skidspår i naturen. I den klassiska åkningen finner snitsaren vidare diagonalåkning snyggare än stakning, men stilpoäng utdelas varken i skidlöpning (som det hette förr) eller i höjdhopp, så som man (så vitt vi vet) fortfarande gör i backhoppning, där dock stilidealet växlat med åren. Även om Jan Boklöv inte uppfann V-stilen, blev han stilbildande eftersom han tydligen först av alla insåg att man kunde kompensera stilpoängavdraget med längre hopp. Huruvida hopp med parallella skidor ännu belönas med högre poäng är snitsaren obekant. Snitsaren har för övrigt minne av att backhoppare en gång i tiden hoppade med armarna framåt under en stor del av hoppet (se googlebilder på t.ex Birger Ruud), medan man senare lade dem intill kroppen redan i uthoppet. Om detta vet dock snitsaren, som om det mesta, föga.

  29. Snitsaren vill också meddela att han från och med i morgon tar en veckas välbehövlig bloggsemester, vilket dock inte hindrar kommantatorer att fylla utrymmet här nedan.

  30. Linnea-kastaren Mikael Nyström (född 1971) kastade ibland med 5 varv. Hans PB är 61m men jag vet inte hur många varv han snurrade just den gången.
    Noterbart är att världsrekordet är satt med 3 varv.

    Vill minnas något tvsportinslag där det spekulerades över Tore Gustavssons skostorlek. Det normala är att 4-varvskastare roterar första varvet bara på framfoten för att spara utrymme i ringen, men Tore kunde tack vare små fötter få plats med 4 st häl-tå-svängar vilket var udda. Tore är den enda svenska 80 m-kastaren.

  31. Snitsaren tackar för det förväntat gedigna svaret, men funderar vidare på om även antalet inledningssvängar över huvudet varierar. Måhända hade den gissningsvis långarmade världsrekordhållaren någon extra sväng där i början?

    Senare:
    Nej, tygligen hade den trevarvsroterande Sedych samma två standardsvängar över huvudet som till exempel den fyrvarvsroterande Litvinov: http://www.youtube.com/watch?v=4qAE2PrCVhY&feature=related

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s