Nujpraw

Nu ske ce soj berete hu ne gje te naj ce gje pe to ne me gere nere twe ejnte bace zme ma meze je. Ne xej ofese vre frekeste i sabende we ne seke gastekoleske megereflehe ne. Naj mete ne naw ma ne ze sete tamereresle ense gje we bacenojihej zme fece. Ze sne ce sete mje på to se seteri ze keme ne ej kove vre ne ane. Fe ne mese keme ne gense meve bace. Vre bacegne ze to ce mje we ge pepere re i ajndehaw ne.  Naj ce zelu stimelej anes ze ke ne hende a ne keme mere bace me dre ble ce tseqe a bece embe fre bece ige. Sene me (felskrivningstecken) spole ce nej ale kove ense me tsete mje ha ense we tsawle me vete. Ible ke ne hende a ne ble stepe i to ne me dre ble ce tseqe a ta ha ense te cepe fe a truj unde blagne ne aj bace me vete zme sete fese i kro ne me sene maw ce tsete mje ha ense ige. Naj ce ve feri we ne ze ve ce rej o (felskrivningstecken) rejo a gje u me ta tu we da se ujgwe re.

Ovanstående märkliga texter är skrivna på ett av snitsaren påhittat språk kallat ”nujpraw”. Överst visas ett exempel på hur språkets egna skrivtecken används och därunder återges samma ord med latinska bokstäver. Översatt till begriplig svenska skulle samma ordmängd kräva ytterligare några raders utrymme, men då texten till stor del är hämtad från sidan ”Fekalier” ovan, lämpar sig en sådan översättning inte för publicering. ”Nujpraw” betyder ”nyspråk”, vilket möjligen antyder dess tänkta användning i förskönande eller kanske rentav förnekande syfte.

Nujpraw har sitt ursprung i Melins stenografi, som snitsaren lärde sig när han någon gång i de nedre tonåren kom över en lärobok i ämnet. Han behärskade alfabetet och de vanligaste förkortningarna, men i brist på systematisk övning uppnådde han aldrig någon skrivhastighet, utan nöjde sig med att briljera med sina magra kunskaper inför kamrater. När han senare i tjugoårsåldern uppfann vad man en smula motsägelsefullt kunde kalla ”urnujpraw”, hämtade han många tecken och förkortningar från stenografin, men istället för att binda samman konsonanter och vokaler i en flytande skrift, skrev han tecknen separat, varvid han utnyttjade deras läge i förhållande till skrivlinjen som betydelseskiljande element, en metod som han senare funnit i andra stenografiska system. Texten nedan är ett utdrag ur ett slags enspråkig sammanställning av de förkortningar snitsaren infört. På den översta raden kan vi läsa: ”vid stängningsdags stänger jag alla dörrar, jag hänger rocken på kädhängaren, en stor mängd, det stämmer”, och på nästa rad: ”en främling tränger sig på, det svänger om stränginstrument, jag hämtar hem mina vantar som jag lämnat kvar”.  Som synes var denna tidiga skrift platsbesparande, men i ljuset av senare snilleblixtar ter den sig onödigt omständlig. Förutom i denna två A4-sidor långa text finns ”urnujpraw” bevarat i sparsamma dagboksanteckningar från tiden, ofta i form av enstaka i efterhand obegripliga ord. Varför snitsaren exempelvis skrivit ”vax” den 29 juli 1968, eller ”lejon” den 22 augusti 1970, kan man fundera länge över.

När snitsaren studerade en smula kinesiska, inspirerades han till en särskriven stavelseskrift så som exemplet nedan visar. Här markeras stavelsernas vokaler huvudsakligen med hjälp av olika konsonantteckens placering i förhållande till varandra och texten ska läsas i vertikala rader från vänster till höger. Denna estetiskt tilltalande skrift kom dock aldrig i bruk och idag har snitsaren inte en aning om vad tecknen betyder eller vad det unika utdraget här nedan handlar om.

Med undantag av nämnda och ett fåtal liknande snart övergivna sidospår, har utvecklingen från ”urnujpraw” till dagens ”nujpraw” gått stegvis via en lång serie snilleblixtar, allt enligt snitsarens väl beprövade devis ”Vad händer om inte?”.  De ursprungligen rent svenska orden har reducerats strängt och grammatikens formlära har förenklats till oigenkännlighet, varför till slut endast syntaxen och ordstammarnas ursprungliga grundelement skvallrar om att nujpraw står med sina rötter i det svenska språket. Skrivtecknen, vilka succesivt anpassats efter handens naturliga rörelsemönster, har blivit färre och enklare, och för att kunna mumlas tyst vid läsning har de givits ett nytt, mer gomvänligt uttal. Den flitiga användningen av vokalen ”e” i det transkriberade exemplet överst i inlägget har sin förklaring i att detta ljud senare infogats mellan och efter kosonanttecknen, varvid det oftast fått ersätta de ursprungliga svenska vokaler som försvunnit. Detta icke betydelsebärande ”e” kan naturligtvis utelämnas eller ersättas med en glottal stöt eller annat ljud som passar talaren.  Eftersom nujpraw, till skillnad från andra språk där det omvända gäller, är ett skriftspråk som kommit att talas, äger var och en rätt att uttala varje skrivet nujprawtecken efter tycke och smak så länge konsekvens iakttas. Liksom kinesiskan har nujpraw potentiellt många talade men bara ett skrivet språk

Exemplet på Melins stenografi längre upp är hämtat ur Nordisk familjebok, där samma text också återges stenografiskt enligt Gabelsbergers och Arends system. Enligt uppslagsverket och snitsaren lär det stå:

”Korthet och snabbskrivenhet är onekligen viktiga egenskaper hos stenografin, men av fullt ut lika stor betydelse är tillförlitligheten och tydligheten och där den saknas har man intet egentligt gagn för det praktiska livet av kunskapen i stenografi. Det system som visar sig bäst motsvara anspråken på tydlighet ska därför i längden komma att stå som segrare i striden mellan de olika metoderna”.

Som avslutning på detta spännande blogginlägg har snitsaren som en jämförelse skrivit samma text med slarvig svensk skrivstil och därunder bjuder han på en översättning till snitsig nujpraw.

                                                                                    ¤

48 svar till “Nujpraw

  1. Jaha?

  2. Denna korta fråga från Startnummer X kan bara tolkas som en önskan att få veta mer om stenografi i allmänhet och nujpraw i synnerhet. Startnumret kan vara lugnt. Det lär nog komma ytterligare inlägg i ämnet. Snitsaren är just nu mitt uppe i ”Stenografins historia” av Olof Melin. Han har kommit till England på 1600-talet.

  3. Ett skrivet språk som kan talas som man behagar (nåja nästan)? Förlorar man inte den stora poängen hos ett språk då – kommunikationen?

  4. Hur kommer det sig förresten att nyspråk ofta refererar till ett konstruerat språk som nästan ingen vill eller kan tala. Nynorsk t ex skapades väl enkom för att man skulle byta plats på G:et och E:et på de norska frimärkena. Nyspråk borde ju vara det språk som talas just nu och som är en dynamisk och föränderlig kökkenmödding av nya, gamla och invandrade ord. Om bara Snitsaren och Jumper kommunicerar med ”nujpraw” känner sig inte Tildo utanför då?

  5. Google translate har ännu ej nujpraw som språk, men går man via Jiddisch får man en någotsånär begriplig (??) översättning av Snitsarens text ovan:

    Nu gata i sot Beretta Oh Hinata Northeast betala T med Nag, ge två offentliga institutioner Ne me down Gear TVE ejnte bas zme måndag våga in. Northeast x ê j öppnaren har frekeste i nord – östra sabende vi sekt gastekoleske megereflehe North – East. Top klänning Na North – East North – East of platsen intresse i uniform måndag tamereresle ge basenojihej snabb zme. Kostym snö på kartan mje Setter se två Uniformer North – East of kamel mer kaffe oss North – East av Llano. Iron Northeast kniv keme Northeast rörliga mås bas. Vi har två Uniformer basegne i mje ge Pepper är Northeast ajndehav. Först i själen stimelej ut ke Uniformer maj nordost nordost keme mars bas vi andra var en jungfru i Bese Ember fredag Bese mellanstatliga expertgruppen. Översätta för mig (bokstäver Skrivfel) snabbt på något att dricka kaffe ton Center mje vara intresserad testamente min fyr. Cabin North – East North – East of ke kan vara ett andra steg i nordöstra Europa, jag bland annat jungfru över te Sepe på N truj unde ren Northeast Auge bas vi Beacon zme fast plats i nordöstra kråkan mig sent Sherman omskära dregla på mje Center mellanstatliga expertgruppen. Upp på färja Y. Vi North – East kostym passerat Rehg (bokstäver Skrivfel) rejo och ge mig en att se och sedan på nytt – Till ujgwe.

  6. Kloka frågor kräver kloka svar.

    Nujpraw är ett skriftspråk och som sådant mycket elegant. I den mån nujpraw över huvud taget är tänkt att kommuniceras, är det alltså skriftligen. Transkriberingen till latinska bokstäver är också fastställd av snitsaren, men hur bokstäverna där ska uttalas är inte klart. Om bureborn vill tala med snitsaren på nujpraw, blir hon dock förstådd om hon uttalar ljuden som på svenska med följande tillägg:

    c uttalas som tj i tjej
    q uttalas som ng
    x uttalas som bakre sj-ljud (tyskt ch)
    z uttalas som främre sj-ljud (tyskt sch)
    w uttalas som i engelska

    Möjligen kan vokalerna o och u också uttalas internationellt (som i finska och tyska).

    Om man på dialektal svensk nujpraw (nyprå) uttalar

    aw som å
    aj som ä
    ej som långt e
    oj som ö
    uj som y

    kan man med lite vana förstå talad nujpraw om man mot förmodan skulle höra det på gatan.

    Nujpraw är mycket riktigt det språk som talas, eller i detta fall skrivs, just nu och borde som Startnummer X mycket riktigt anmärker vara ett språk i förändring. Senast igår kväll fick snitsaren ännu en snilleblixt och löste i ett hugg en gordiska knut han länge brottats med. Exemplen här ovan är alltså inte helt i takt med tiden, men dock fortfarande fullt begripliga, vilket man knappast kan säga om översättningen med hjälp av jiddisch (och ett okänt antal andra språk?). Tolkningen är spännande men snitsaren kan tänka sig en annan tolkning av den bestämda artikeln ”ne” än ”North-East”, till exempel ”Nationalencyklopedin”. När startnummer X tolkade den snarlika texten på sidan fekalier ovan, kom han för övrigt till ett helt annat, men inte mindre häpnadsväckande resultat:

    Hu Jin sojabönor kommer inte att kunna förbereda te Mayotte stranden torsdag fredag under drottning Elizabeth Novak dje ejnte GIRUBICHI qeze zme måndag. De XE-ofese VRE frekeste sabende jag gastekoleske megereflehe sekunder. Om ett visst fiske Nu är jag inte håller med om man Ze taqereresle bacenojihej zme stranden ordförande. Ze nationell expert på torsdag och fredag som det mje AVG. Queen Elizabeth seteri Ze keqe i vissa hårt VRE AJ slepene ANA sagt. Novak ofese keqe genser meve. Ze ve läggas PEPPER att pröva ärendet mje ajndehaw drottning Elizabeth. De f mese Beach AdWords trej ejnte peppar. Han vill gifta sig zelu stimelej anese hende, keqe tapirer, samt CE-Ze De bec IgE tveqge emberi fem veckor. Han har kontoret eller fletaw baceslu. VRE ajsluaj bacegne spole, det är svårt att acceptera oppositionen enats ARABAMAERIZABESU Queen Tvete mje, Queen Elizabeth I tvawle vete. Ligt hende, när han gifte sig med drottning Elizabeth åtgärder torsdag han inte skulle steg ujin seteri Nene bruj vete och te. Han Ochaken fede – truj främmande सीईपीए blagne deras specifika PEPAFESU AJ Novak’s Queen Elizabeth KRO zme. Senast, brun hund Tvete inte gå med på stranden. Queen Elizabeth ve Feria tjänster omfattar till exempel kan jag börja om från början ujgve ROM.

  7. Ja, google translate utvecklas ju hela tiden, så översättningarna blir ju bättre och bättre.

  8. Kanske det, men snitsaren gillade ändå ”Hu jin sojabönor” och ”drottning Elisabeth Novak” bättre.

    På tal om begriplighet, är det nog många som undrar vad X-et i startnumrets namn betyder. Hittar vi månne någon ledtråd här:

    http://gullfot.blogspot.com/2010/01/x-yourself-and-run.html

  9. Visserligen vägrar X att dricka sprit, men namnet har han nog blivit pådyvlad av någon annan.

  10. Jag tror jag har sagt det förut, den här bloggen har alldeles för lite läsare. Vår lilla tufsiga skara har haft oförskämd tur att ha hittat Snitsarbo. REN KONST.

    Att utelämna vokaler ur skriften är ganska vanligt, precis som det är lika vanligt att de faktiskt uttalade vokalerna skiljer sig i olika dialekter och språk med samma stam. Till exempel vet vi inte hur gammelbabylonska egentligen talades, eftersom skriften endast bevarat de s.k. radikalerna bestående av tre betydelsebärande konsonanter. Dock har man med hjälp av språkets utveckling kunnat gissa sig till vad som varit fonetiskt sannolikt, och kan här se hur vokalerna också skiljer sig åt i olika regioner och tidsepoker.

    En annan parallell är latinet, som i sin status som lingua franca kom att talas mycket olika i olika områden. En tysk latinare låter inte som en brittisk, dock är bägge korrekta – eller troligen lika fel, beroende på hur man vill se det. Och även om latin talades på romarnas tid, var ju det senare latinet först och främst till en början ett skriftspråk för den lärde som man sedan även började tala i/på/med vad i hela friden det nu heter.

    Ja, får vi en kommentar från Startnumret här efter jumpers avslöjande?

  11. Öh, vad har Jumper avslöjat? Startnumret dricker som sagt ingen alkohol, men är beroende av kaffe, av att springa, av att lyssna på spanarna i radio eller på datorn, att läsa serierna i DN. Sitt stora beroende av att hälla Sambal Oelek i all mat har han dock kommit över, som tur är.
    Och detta var nog inte den kommentar som efterfrågades, men man gör så gott man kan, vilket oftast inte är bra nog. Eller som det står i visan:
    ”Du är min man,
    å jag vet du gör så gott du kan,
    men tyvärr det räcker inte till!
    Ja du får säja vafan du vill!”

  12. Min kommentar kom en minut efter din, så jag hade inte sett ditt svar. Det är bra, ingen kommer att anklaga startnumret för att vara en edge breaker, vilket enligt ultraschmultras expertkommentator Dunceor uppenbarligen är ett så allvarligt brott att det leder till straffpåle.

  13. Är det en sån här edgebreaker man inte får vara?

    Edgebreaker is a simple scheme for compressing the triangle/vertex incidence graphs (sometimes called connectivity or topology) of three-dimensional triangle meshes. Edgebreaker improves upon the storage required by previously reported schemes, most of which can guarantee only an O(t log(t)) storage cost for the incidence graph of a mesh of t triangles. Edgebreaker requires at most 2t bits for any mesh homeomorphic to a sphere and supports fully general meshes by using additional storage per handle and hole.

  14. Det äger nog sin riktighet att startnumrets bokstav X har ”pådyvlats honom” av snitsaren på sidan ”Startnummer X” ovan, detta för att de riktiga startnummer som använts i snitsarens ursprungstexter inte skulle avslöja startnumrets identitet. Den som mot förmodan velat ta reda på denna, har dock inte haft några problem ändå.

    Glömde inte startnumret ännu ett beroende i sin uppräkning? Snitsarens blogg?

    På gullfots smickrande ord svarar snitsaren skälmskt: Tell your friends!

    Parallellen med gammalbabylonska är onekligen intressant. Snitsaren har inte heller ens luktat på några moderna orientaliska språk, men tycker sig minnas att även arabiskan och hebreiskan ofta utelämnar vokaler eller ibland för tydlighets skull markerar dem med punkter, något som går igen i många tidiga stenografiska system, där man också kunde markera vokaler med hjälp avkonsonanternas läge.

    Svenskan är (till skillnad från exempelvis arabiskan) rikt på många olika betydelsebärande vokaler och svenskans ordstammar är huvudsakligen enstaviga, varför ren konsonantskrift skulle leda till många missförstånd. Snitsaren har därför ibland som alternativ till förkortning genom konsonantskrift (g-t = gata, f-m = form osv.) i stället behållit vokalerna utan efterföljande konsonanter (hög = hoj (hö), bruka = bru osv.), vilket givit större variation och mindre förväxlingsrisk. Ofta har han hittat på nya ord där ledigt utrymma funnits (efter = vre, tycka = tej, vecka = vu osv.). Förutom de regelbundna skrivreglerna finns sälunda något drygt tusental avvikande förkortningar att kunna. Som jämförelse kan nämnas att de ”Tironska noterna” omfattade 13 000 förkortningar. Tiro var slav till Ciceros far och Ciceros vän och trogne följeslagare, bland annat som stenograf.

    http://www.stenografi.nu/hist.htm#Tiro

    Ordet ”stenografi” eller ”trångskrift” lär ha uppfunnits i England på 1600-talet, samtidigt som det ordet numera inte används just i engelskan.

    Nu ska jag åka in till stan och köpa ved på Konsum.

  15. I svenskan kan man alltså skippa konsonanterna eftersom det är vokalerna som är betydelsebärande? Nog tycker man att resonemanget börjar likna följande situation:

  16. jag har väl inga vänner!

  17. När jag var tio år råkade jag höra min granne säga till min mor ”att´noliverprataändasäbraitt attejesjwårtåhairvåhanseg”.

    Det här språket är idag nästan lika utdött som gammelbabyloniskan. Vilket kanske förklarar att det i mitt fall inte handlat så mycket om att uppfinna som att göra sig av med språk.

    Nujpraw imponerar på samma sätt som stenografi på sin tid, men går väl samma öde till mötes som kilskriften? Idag är det ju programvaror som förvandlar tal till skrift och tvärtom som gäller! När försvinner pennan?

    För övrigt är väl vokalerna de mest intressanta beståndsdelarna i ett språk? Inte minst genom sitt sociolektala värde. Hur förklarar man annars Lidingö- , (Viby-) iiiets spridning?

  18. ii är ju knappast ens en vokal, utan snudd på frikativ 😉

  19. Snitsaren tolkar grannens ord:

    ”Oliver pratar ———— att det är svårt att höra vad han säger”, men vad ”ändasäbraitt” kan betyda förstår han inte. Det låter som ”ändå så bra(igt)”, men det blir inte begripligt i sammanhanget.

    Snitsaren vet inte om riksdagen ännu håller sig med stenografer, men när han för ett tiotal år sen besökte riksdagshuset under en ”öppet hus”-dag, pratade han med en av stenograferna, som med rätta fortfarande höll sin fana högt.

    Vokaler kan ändra sig fort. När snitsaren var ung sade fortfarande unga stockholmare ”eta” i stället för ”äta”. Nu hörs det bara hos äldre, medan de unga tvärtom ofta har ett extra öppet ä-ljud, med samma ”ä” i ”äta” som i ”bära” möjligen med en dragning åt det nasala. I kombination med något liknande nämnda ii-ljud till exempel i ”Lidingövägen” låter det lustigt. På samma sätt kan man numera i Stockholm uttala ”ö” i söt som i ”smör”. Så kan det gå på en generation. När man hör inspelningar från 1960-talet slås man också av hur långdraget (lååångdrååget) Stockholms ungdom pratade då.

  20. När Startnumret var litet på Söder fanns där inga brats, bara vanliga hyggliga arbetare (var tog de vägen, nuförtiden finns inga arbetare), kassaskåpssprängare (Borrande X:et, måhända en släkting til Startnumret??) och damer ur det lätta gardet. Allsköns kulturarbetande samhällsparasiter (som t ex Startnumrets föräldrar) fanns där även. Alla hade torrdass på gården (i lyxiga fall i farstun) och alla snackade som Kenta och Stoffe. Så var det! Men Startnumret fick gå hos en talpedagog eftersom hans fröken inte gillade hans å-ljud där det skulle vara öppet A. Antagligen har talpedagogerna förstört den gamla Stååkhåålmskan!

  21. Fanns det alltså en ”Borrande X:et” även på Söder. Googling leder annars till Danmark i början av 1900-talet och en ung namne på Gotland på 1940-talet.

    Ett envist rykte säger för övrigt att det var något annat startnummerläte än det charmiga å-ljudet som talpedagogen ville rätta till? Hur som helst tycks startnumret numera i sitt tal ha lämnat sin bakgrund. Ur hans mun rinner bara välvårdade Uppsalavokaler lika lätt som vattnet i hans toalett.

    På tal om strait edge anmärker snitsarens sköterska att hon brukar rita X på sina händer för att komma ihåg olika viktiga uppgifter. Hon jobbar ju även på bibliotek ibland.

    Snitsarens blogg tog igår emot inte mindre än 135 besök, vilket tyder på att intresset för trångskrift ännu är levande.

  22. Nu är vi trötta på Melins syndrom, kan man få höra lite om löpning för en gångs skull??

  23. Så Startnummer X är intresserad av löpning fortfarande. Han kanske rentav har börjat springa lite igen?

    Tyvärr är snitsaren just nu upptagen av stenografins historia (Melin i två band) i allmänhet och nujpraw i synnerhet, varför Startnummer X just nu hänvisas till någon av angränsande bloggar, exempelvis ”Max och Nisse”, där även övertecknad medverkar efter förmåga, även om det just nu mest tycks handla om musik där.

  24. Fast Max och Nisse och liknande bloggar är så förbålt teknikfixerade och tidspressande. Där blir man bara stressad av att man ännu inte kommit upp i 8-10 mil i veckan på i snitt 4:30/km. Dessutom ger inte musikreferenserna några associationer. Man får alltså helt enkelt sluta upp att läsa bloggar och jobba i stället!

  25. Nåja, På grund av diverse skador och/eller diverse mer eller mindre galen alternativträning ute i löparbloggosfären, verkar det som om jumper vid en jämförelse springer ovanligt mycket med sina för honom måttliga 30-45 km i veckan. Springer startnumret något numera?

  26. Max och Nisse, ja. Kan du tipsa administratörerna om att vi läsare (jag åtminstone) gärna skulle se att inläggen taggades på respektive författare. Inte så att jag inte finner allas inlägg intressanta, men nu finns där så många kontributörer att enskildheterna drunknar i massan. Ibland vill jag faktiskt läsa blottoch bart vad Jumper skrivit på sista tiden, eller Berglund, eller Nix, eller Masse eller… ja du fattar.
    Men Max och Nisse kanske mer är att betrakta som ett diskussionsforum för närmast sörjande, än en blogg numer?

  27. Om du tillåter att jag hänvisar till eller rentav citerar dig, kan jag skriva ett inlägg i saken. Själv saknar jag också en överblick över kommentarerna. Ibland haglar det one-liners där så att utrymmet för uppgifter om ”senaste kommentarer” snart är upptaget. De få kommentarer som behandlar mina sällsynta inlägg får jag uppgift om på min (inte snitsarens) mejl, men alla andra försvinner lätt i det stora flödet. Jag har visserligen som administrator möjlighet att se allakommentarer i ordning bakåt i tiden, men för andra besökare bör det vara svårt att överblicka mångfalden. Snitsaren har i sin högerspalt utrymme för maximalt tillåtna 15 ”senaste kommentarer” och skulle gärna annonsera fler om det ginge. Här hos farbror Steffe är kommentarerna väl så viktiga som inläggen.

  28. Äsch, kommentarerna är väl inte så viktiga. Det är väl ingen som vill veta om Startnummer springer runt 5 mil i veckan, eller att han tänker springa någonsorts klubbtävling, kallad sega femman i morgon? Nej, tänkte väl det!

  29. Jo, vi vill veta om Startnummer X springer 5 mil i veckan och framför allt vill vi veta allt om ”sega femman” !!

  30. Startnumret försöker ta sig runt en 5 mil per vecka, fast förra året låg han snarare på 7-8 mil/vecka, men det var då det. Fem mil är helt OK enligt Szalkai. Det blir inte mycket kvalité men det får väl komma så småningom. Att springa 5 km på 20:34 som senast i november är inte att tänka på, därför har klubbtävlingen döpts om från snabba till sega femman.

  31. Hur gick det med ”kalla (sega snabba) femman” idag? Själv sprang jag två mil med stora klirrande istappar i skägg och mustasch.

  32. Jag kan även meddela bureborn att hennes önskan nu är uppfylld så långt det varit mig möjligt.

  33. Sega femman blev just så seg som man kunde vänta sig. Inte bara tidsmässigt, de flesta ULKare låg dessutom och gosade i sina varma sängar när vi övriga, sex tappra, knallade iväg i kölden längs med ån. Startnumrets tid blev mer än 2 minuter långsammare än i november, men det visade sig att i stort sett alla deltagare sprang någon minuter sämre än annars. Kanske gick klockan helt enkelt långsammare i kylan?

  34. Tack Jumper! Vi får la se om det blir ngn ordning i kaoset. 🙂
    Sex ynka deltagare i snabba (sega) femman?! Rent skamligt, om ni frågar mig. Och ULK som skryter så om sina många, nya medlemmar. Utmana de gamla klubbrävarna törs de uppenbarligen inte. Eller så rehabbar de hela bunten… tisdagsträningarna är livsfarliga… långsam upptrappning vad är det? Men det har sin charm!

  35. Startnummer X sprang trots allt sin halvmil fortare än jag någonsin gjort. Mitt personliga rekord satt på bana 2008 lyder på 23:58.

    Snitsaren undrar om Startnummer X medvetet har lagt in en intelligenstestluring i sin kommentar.

    Till bureborn svarar jag som man gör på film: That’s what friends are for. Tildo anmärker syrligt att jag tycks få allt jag pekar på hos MaxochNisse, men troligare är att tiden redan var övermogen för den föreslagna uppstädningen i kaoset därstädes.

  36. Att Jumper kunde lista ut det! Det vet ju alla att klockor går fortare i kyla (fast de kommer aldrig till dörren likt förbannat!).

  37. Ju fortare man springer desto långsammare går tiden. När man springer med ljusets hastighet svartnar det för ögonen.

  38. Var och en som sprungit med Uppsala Löparklubb vet att där finns fler som kan springa med ljusets hastighet. Men X:t hör inte till dem.

  39. Medan vi skriva flyr tiden. Alltså är tiden något som flyr medan jag skriver.

  40. Nu skriver snitsaren och medan snitsaren skriver, så fly vi. Alltså äro vi tiden! *Flyr*.

  41. Jag klistrar! Jag klistrar!

  42. Det är ont om människor! eller hur det nu var…

  43. Starnumret vill meddela en helt anna sak: att han numera är anmäld till Chicago.

  44. Se där en nyhet som borde intressera läsarna av denna blogg!!

    Liksom Startnummer X har även snitsaren något att se fram emot i höst. Han filar redan på sina frågor till den avslutamde Big-Five-intervju, som han hoppas få ensamrätt till. Denna nyhet är ett skäl så gott som något för snitsaren att hålla sin blogg vid liv ännu någon tid.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s