Big Five 2009

 

 

 Big Five 2009

 

När jumper nu drar sig undan för att påbörja vinterns grundträning inför nästa års utmaningar, kan han blicka tillbaka på ett år av idel framgång på tävlingsbanan. Med sina klara segrar i årets fem viktigaste lopp, Kungsholmen Runt, Stockholm Marathon, Stockholm Halvmarathon, Lidingöloppet och, som kronan på verket, Sörmland Ultra Marathon, vann han inte bara publikens hjärtan utan även sin första ingravering i den nyuppsatta vandringspokal, som givits namnet Big Five Cup. Då han varken är känd som linslus eller en man av stora gester, är det inte utan stolthet vi kan presentera nedanstående bilder från jumpers framfart under tävlingssäsongen.

Kungsholmen Runt 2009

Årets första lopp i ovannämnda serie, halvmaratonloppet Kungsholmen Runt, avgjordes den 10 maj. Bilden ovan visar starten, där jumper genast tog täten för att sedan inte släppa den under hela loppet. Han gjorde en så kallad negativ split, vilket innebär att han avverkade den andra halvan av loppet snabbare än den första. Jumper äger den sällsynta förmågan att få det svåra att se självklart och underbart lätt ut, ty han är inte bara en fantastisk löpare utan också en strateg och tänkare av stora mått. (Efter foto av Jens Eklundh).

Stockholm Marathon 2009

Stockholm Marathon, årets viktigaste lopp för många långlöpare, avgjordes tre veckor senare, denna gång med en inte helt kurant jumper på startlinjen. I den fyrtiogradiga värmen  fick han det oväntat besvärligt att springa hem sin andra Big Five-seger. På bilden ovan, tagen från Skeppsbron med Handelsbankens palats i bakgrunden, har jumper påbörjat sin sedvanliga hårdkörning, men den svartklädda flickan till höger, ”bureborn”, en ung, natursnabb löpartalang från de norrländska skogarna, nu tävlande för Uppsala Löparklubb, skulle visa sig bjuda oväntat hårt motstånd. Ivrigt påhejad av publiken, som anade spänning i loppet, sög hon sig fast som en igel i ryggen på ledaren, men när denne vecklade ut sina långa ben och ökade frevensen på andra varvet, fick även hon sträcka vapen. För sin gedigna kämpainsats hyllades hon dock nästan lika mycket som segraren, och jumper själv var den förste att gratulera sin motståndare, ty som den mästare han är förstår han att uppskatta en prestation, när den är som näst bäst. Jumper är inte bara en fantastisk löpare utan dessutom en sportsman ända ut i tåspetsarna.

Stockholmshalvan 2009

Till Stockholm Halvmarathon, eller Stockholmshalvan som hans egen allmänt vedertagna benämning lyder, kom jumper laddad efter sommarens hårdträning. Att han skulle ro hem sin tredje seger, betvivlade ingen, men med sin försiktiga taktik höll han oss länge på halster. Här vid tegelbacken tog han dock täten och i stigningarna på Södermalm handlade loppet bara om en löpare. Jumper var på ett härligt humör och spexade med publiken så som bara han är mäktig, ty den stilige 63-åringen är inte bara en fantastisk löpare utan också något så ovanligt som en äkta entertainer.

Lidingöloppet 2009

Ett år utan ett Lidingölopp är inget riktigt löparår för jumper och ett Lidingölopp utan jumper är heller inget riktigt Lidingölopp. När det så drog ihop sig till årets start på Koltorps Gärde, kunde man följaktligen i den mångtusenhövdade skaran av löpare även skymta jumper, som inte heller denna gång haft hjärta att svika sig själv och sin älskade publik. Det innebar jumpers fjärde start på Lidingö och i likhet med Haile Gebreselassie i Berlin en vecka tidigare, noterade han sin fjärde seger i rad. På bilden ovan kan vi beundra hans effektiva löpsteg, när han elegant kryssar mellan varvade löpare vid Kyrkviken. Jumper är inte bara en fantastisk löpare utan också en gudabenådad artist.

SUM 2009

När jumper senare på hösten dök upp i Björkhagen för att fullborda sin obrutna svit av Big Five-segrar genom att försöka vinna även Sörmland Ultra Marathon, skrattade de erfarna löparna i sina slimmade trikåer åt hans primitiva utstyrsel. Kamratskap och generositet är okända begrepp bland ultralöpare och när det drar ihop sig till tävling är de beredda att försvara minsta dextrosoltablett med svärd. Att jumpers hjärtliga kramar och generösa lyckosparkar bemöttes med misstänksamhet och hån, är i det perspektivet begripligt om än inte försvarligt. Den skäggige löparbohemen lät sig dock inte bekomma utan skrattade bara glatt och gav alla än en gång varsin kram och en lyckospark i arslet, ty jumper är inte bara en fantastisk löpare och allt annat vi tidigare räknat upp, utan dessutom en av de bästa kamrater och godaste människor vi mött. (Efter foto av ”funrun”).

40 svar till “Big Five 2009

  1. Gud vad barnsligt !

  2. Vi föreslår att att någon spelar ” Nya Skrytvalsen” för Jumper (kan inte hitta den på Youtube)!

  3. Ett sällsynt plumpt blogginlägg. Törs man fråga vem som står bakom detta journalistiska lågvattenmärke?

  4. Texten till Povel Ramels ”Nya skrytvalsen” kan läsas på detta forum, där en av kommentatorerna, liksom Startnummer X, efterlyser den mycket sevärda video som mästaren spelade in för teve långt senare.

    http://www.phpbb88.com/phpbb/viewtopic.php?t=445&view=next&sid=f449348db496d4226f6cac18df0ef96c&mforum=povelramel

  5. …innan han exploderade av självgodhet och folkmassorna längs Skeppsbron blev täckta av slem och ba ”Eeeeeuuuww!”

  6. Hey, what’s wrong with you guys. Every fuck’n thing’s got to be so fuck’n negative in this fuck’n country. I say go for it man! You got to have dreams out there!

  7. Halva min kommentar var för övrigt knyckt från en antalogi, där Jumper själv medverkade i yngre år.

    Minns han vilken?

  8. Texas, I can assure you that we in this country can separate right and wrong, and jumper did not win any of those five competitions. In Stockholm Marathon he did not even finish, so what is the meaning to say it. Of course is it good to have dreams but facts are facts. I think furthermore that you shall be careful with your language.

  9. *gapskrattar* Falsk blygsamhet är en överkattad dygd! Och Jumper en gudabenådad löpare!

  10. Slår mig att det borde finnas en svensk variant av ”Distance Running Hall of Fame”. Det närmaste jag kommer är ”Piteå Walk of Fame”, men då är förstås kravet att man ska ha anknytning till bygden och om jag förstått saken rätt så är Jumper inte speciellt anknuten till paltens förlovade hemland. Men för den händelse jag har fel så borde han efter sommarens bravader vara väl meriterad att planteras på gågatan tillsammans med storheter som Lennart Jähkel, Liza Marklund, Bo Kaspers orkester med fler…

    Dessutom är piteborna väldigt toleranta. De tycker inte att självskryt luktar ett dugg värre än Munksund.

  11. I morse blev jag riktigt glad, när jag läste den fina artikeln om mig själv, men allteftersom syrliga kommentarer strömmat in under dagens lopp, har jag börjat tvivla på att jag egentligen är så bra. Beklagligt nog tycks många tro att det är jag står bakom artikeln och alltså skulle tala i egen sak. Den där cowboyens amerikanska flåshurtighet om drömmar var inte heller till någon tröst. Jag betackar mig för sådana falska vänner. Bureborns sista ord får mig dock på bättre humör och kanske kan jag börja tro på mig själv igen. Men varför skrattar hon? Har jag missat något? Se nu till att i stället bli bra i hälsenorna så att hon kan få revansch på mig i sommar, ty ingen är oslagbar. Själv har jag just genomfört ett första försiktigt löppass efter fjorton dagars uppehåll på grund av förkylning med mera.

    På bernards fråga svarar jag att mina minnen från tiden före fusionen är dimmiga i synnerhet kring sådant som inte rör löpning eller idrott. Snitsaren kommer däremot ihåg antologin, som han för övrigt har i sin ägo. Av hänsyn till bernard vill snitsaren inte yppa dess namn eller berätta om dess tillkomst, men om bernard, efter att ha sagt A, anser att preskriptionstiden nu gått ut, må bernard själv säga B. Snitsaren anser för övrigt att kommentatorsfältet på hans blogg inte sällan antar likheter med verket i fråga, men upp till dess klass når det inte.

  12. Och se där, medan ovanstående skrevs trillade det in ännu ett erkännande, denna gång uppifrån norr, vilket inte alls gör någonting. Snitsaren säger att han har träffat många norrlänningar och de var ”hur trevliga som helst”. Tyvärr har jag aldrig varit i Piteå eftersom tåget till Boden och Haparande går inåt landet. Älvsbyn är väl närmast. Men Jähkel är en jäkel till skådespelare och Marklund är ett stiligt namn, så nog kan Pitefötter få trampa även på mig om dom önskar.

  13. Mera Pite!

  14. Det står ju förstås inte vilken KLASS den där Jumper vann. ”Jumper-klassen”? ”H63årirödtröja-klassen”?Eller kanske ”Vithårs-klassen”?I så fall var det ju troligtvis inte så mycket lögn om vinsten för hur många kan det ha varit i de klasserna? By the way, det är alltså Dextrosoltabletterna som är ultralöparnas allra heligaste? 😉

  15. Enligt papperen tävlade jumper i klassen ”Fåniga skäggapor”.

  16. Mitt artistnamn är jumper , jag är 63 år och springer i röd tröja. Så långt kan jag möta vem som törs i vilken klass som helst. Däremot känns jag inte vid ”Vithårsklassen” eftersom mitt hår, som jag tidigare påpekat för bureborn, inte är vitt utan vackert silverglänsande. De aldrig så lysande segrarna och ingraveringen i Big Five-pokalen betyder dock mindre för mig än publikens kärlek. Objektiva omdömen som ”en fantastisk löpare”, ”en strateg och tänkare av stora mått”, ”en sportsman ut i fingertopparna”, ”en äkta entertainer”, en gudabenådad artist” och ”en av de bästa kamrater och godaste människor vi mött” är ord i svart på vitt som ingen kan ta ifrån mig, allra minst Tildo, som uppmanas att hitta på något fyndigare. Har du tappat stinget gumman?

    Efter bernards senaste bidrag, är jag mer tveksam till ”Piteå Walk of Fame”, och beträffande ultralöpare säger jag ingenting, så har jag ingenting sagt….

  17. Där jag bor är vi så få som tävlar att det räcker med att ställa sig på startlinjen för att vara en vinnare. Men vi gör aldrig särskilt stor affär av segrarna. Vi är som piteborna – vi glädjer oss inte i onödan!

  18. Fantastiskt! Och som om inte det vore nog så går Jumper och vinner landets största bloggtävling också!
    Vinnare på Tre Veckor Raw

  19. Hallonremmar, bläää !!!

  20. Snuvig och dann minsann, jag undrade allt varför den ultimata löparen jumpers staplar på funbeat rasade från höjden. Skönt att du kryat på dig!
    Som blott en medelmåttig, pygméväxt och hälsenestel löpare vågar jag mig inte på att utmana löparguden.

  21. Pygmé eller ej, jag minns att bureborns steg var längre än mina under Stockholm Marathon och min vän Haile Gebreselassie räcker mig bara till axlarna, så det ska inte vara några problem att hålla jämna steg om hon bara blir bra i hälarna och kommer till start. Så vitt jag förstår har hon som TSMU-ledarinna en plats på Stockholm Marathon reserverad, men om inte det passar in i hennes späckade program, får vi mötas i något annat lopp, ty någon gång mer i livet hoppas jag få äran att stå på samma startlinje som hon. Det kan bli lite ödsligt uppe på toppen och hon är tydligen, enligt artikeln ovan, den enda som förmår bjuda motstånd.

  22. Innan hälsenan slog till övade jag på att korta mina steg. Och se var det slutade…
    Jag hoppas verkligen att den där reservationen finns i verkligheten också, och inte bara var snack för ledningens sida. För annars är det ju kört nu. Inte för att jagg vet om det blir nåt SM i år, men det är alltid trevligt att ha alla dörrar öppna.
    Nog sjutton bör vi väl kunna hitta lämpligt lopp att tampas i. 🙂

  23. Ingen bild på Big Five-pokalen??

  24. Nej, tyvärr får man inte ha den hemma hos sig. Den förvaras i ett kassaskåp på Svenska Big Five-förbundets kansli, där du dock helt säkert kan få se den om du knackar på och hälsar från jumper.

    Liksom tidigare piratfarsan hälsas även magdalena, enligt gammal sed på snitsarens blogg, välkommen till dårhuset.

  25. Startnummer X trodde att han hade någonsorts pax på big five konceptet, men där bedrog han sig. Han får nog inrikta sig på storviltsjaktens big five (Myrlejon, Dront, Klippdass, Olm och Ethel-the-Aardvark) för att komma med något eget.

  26. Eller varför inte: Baloo, Akela, Kaa, Shere Khan och Rikki-tikki-tavi, när startnumret, om vi rätt förstått, ändå snart är i krokarna. Snitsaren ber för övrigt om en hälsning till sin vän Rabindranath.

    Anners har ju startnumret sitt eget instiftade pris att stoltsera med, även om utdelningen av detsamma mer och mer antar likheter med sagan om Tödde och Mödde.

  27. Vilken saga om Tödde och Mödde? Menas ”Det är grodår i år” ?

  28. Nej, den som en gång så förtjänstfullt dramatiserades för teve med Georg Rydeberg som Tödde och Anders Ek som Mödde.

  29. Jag tror att jumper menar sagan, där det efter efter en serie uppskov till nästföljande lördagar, vad gäller avhämtningen av en succesivt krympande textilprodukt, till slut ”bidde ingenting”.

  30. Jag har ännu inte fått något svar på min fråga angående vem som står bakom artikeln ovan. Jumper hävdar att han inte har något med dess tillkomst att skaffa och jag kan inte annat än tro att han talar sanning. Även om jag naturligtvis inte instämmer i artikelns överdrivna lovord och jumper själv är mer än lovligt godtrogen, har jag ingen anledning att ifrågasätta hans ärlighet och goda uppsåt. Kanske snitsaren som ansvarig utgivare kan svara?

  31. Snitsaren svarar att artikeln med de fem bilderna bara låg på redaktionens bord en morgon och eftersom snitsaren låter 101 blommor blomma på sin blogg, publicerade han den oläst samma dag. Vem som stod bakaom skapelsen framgick inte, men snitsarens misstankar går numera i en viss riktning. Han ställer sig också undrande till några av kommentarerna, som möjligen kan ha samma ursprung. Snitsaren tror att någon velat förlöjliga den stackars jumper, och de bland dem han känner som kan ha intresse härav är lätt räknade. Utan bevis ska dock ingen utpekas.

  32. Hahaha! Underbart! Jumper ÄR bäst! Det har jag ju sagt hela tiden.

    En synnerligen underbar skildring av ett synnerligen lyckosamt jumperskt löparår.

    Ger jumper, skribenten och den fenomenala insatsen en very haj faj!

  33. Synnerligen skönt att höra att jag verkligen är bäst. Tills nästa blogginlägg åter trycker ner mig i de snart uttjänta löparskorna, ska jag suga ut det allra sista av segerns sötma. Vad den beräknande, troligen klövförsedda, skribenten beträffar, får hon stå med lång näsa. Om Benets beröm kan trösta den lilla missfostret, bjuder jag på det.

  34. Grattis till Big Five Jumper! De av oss som följt dig under en längre tid vet hur hett du åtrått detta grandiosa pris! Som alla vet finns inga genvägar till det perfekta loppet och Jumper har nu klarat av inte mindre än fem sådana! Skönt att se att gammal hederlig mängdträning ger resultat i tider då allehanda dopingpreparat tenderar ta överhanden!

    Glädjande att se att en person som känner dig så väl formulerat texten. För visst är du en god sportsman och en strategisk tänkare samtidigt som du har löparbloggosfärens mest välformulerade och underhållande inlägg!
    Jumper en artist? javisst!

  35. Där sprack jumper till slut, inte med ett stort BANG som stora självbelåtna män, utan med ett litet pjuff som den lille plutt han var.

    ”löparbloggosfärens mest välformulerade och underhållande inlägg”, Tildo en artist? Javisst !

  36. Nej då, jag bara suckade, inte av uppblåst självbelåtenhet, utan av tillfredsställelse, ty möjligen glömde artikelskribenten Tildo tidigare en god egenskap vid uppräkningen av mina förtjänster: Ödmjukhet. Jag vet att uppskatta beröm, när det kommer från kunniga bedömare som Johan.

    Och visst Tiddan, din artikel var riktigt trevligt skriven. Kram tamefan !

  37. Ping: maxochnisse.se » Jumper gratulerar Startnummer X

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s