Ni

I snitsarens kinesisk-tyska ordbok svarar stavelsen ”ni”  (låt vara uttalad i fyra olika toner)  mot inte mindre än fjorton olika tecken och ännu fler innebörder.  ”Ni” kan bland annat stå för ”nunna”, ”regnbåge”, ”svag”, ”början”, ”svalkvitter”, ”ylletyg”, ”lera”, ”planera”, ”flicka”, ”du”, ”fett”, ”olydig”, ”drunkna”, ”urinera”, ”upphöjd” och ”snegla”. Snitsarens kinesiska första namn ”Ni” betyder, som vi konstaterat i ett tidigare blogginlägg,  antingen ”liten och svag” eller ”början”, medan namnet på den berömde höjdhopparen Ni Zhiqin ännu är okänt för oss både vad betydelse och kinesisk stavning beträffar.  Vi har ännu inte upptäckt någon framkomlig väg att googla fram hans namn och att en läsare, intresserad av höjdhopp och kunnig i kinesiska, skulle hitta till denna blogg och lösa gåtan, är kanske att hoppas för mycket.

Snitsarens kinesiska namn ”Ni Du” kan måhända låta lustigt för ett svenskt öra. Det är inte alla förunnat att samtidigt kunna nias,  duas och tilltalas med namn. Vi drar oss till minnes en av Fridolf Rudins berömda monologer, där han, efter att den store italienske dirigenten Arturo Toscanini lagt bort titlarna,  säger sig ha replikerat:  ”Tack ska du ha,  min käre Toscadudu”.  Även violinvirtuosen Paganini sägs ha förekommit i liknande,  som man då tyckte,  roliga anekdoter.

Pronomenet ”ni” är för övrigt inte gammalt i svenska språket. Enligt SAOB sågs det i skrift första gången 1661 och har, vilket snitsaren lärt sig redan som barn, uppkommit ur den äldre formen ”I”,  på så vis att den gamla verbändelsen ”-n” genom felaktigt uppfattad stavelsefördelning vid omvänd ordföljd överförts till pronomenet. ”Ären I”,  ”sågen I” och liknande kombinationer uppfattades som ”äre ni” respektive ”såge ni” , varefter det nya pronomemet så småningom kom att användas även vid rak ordföljd.  SAOB uppmanar oss också att jämföra med isländskans þér av ér,  uppkommet i förbindelser som hafiþ ér, vilket givit hafi þer.

En googling på ordet ”ni”,  skrivet med latinska bokstäver,  ger ungefär en halv miljard träffar.  Förutom som svenskt pronomen finns ordet i en del romanska språk, där det bland annat, liksom också i ryskan,  används dubblerat för att uttrycka ”varken eller”. I kemin står bokstavskombinationen för grundämnet nickel och som förkortning betyder den bland mycket mycket annat ”Network Innovations” och ”Nationella insatsstyrkan”. Ett dubblerat ”ni” ger ungefär tre miljoner googleträffar  och ett trefaldigat  ger drygt hundra tusen,  bland annat i uttrycket ”Hör ni ni ni”, medan slutligen de drygt tre tusen internetsidor, som innehåller ”ni ni ni ni ni ni ni ni ni ni”,  oftast anspelar på de kusliga riddarna i filmen ”Monthy Pyton and the Holy Grail”, och hur kan vi bättre avsluta detta kåseri kring ordet ”ni”,  än att låta er se och lyssna till dem:

http://www.youtube.com/watch?v=QTQfGd3G6dg

8 svar till “Ni

  1. Enligt enig snitsare och sköterska kan man höra ladusvalans pladdriga kvitter på telefontrådarna framför allt i slutet av sommaren när andra fåglar tystnat, men för säkerhets skull går en noggrann butler till expertisen, ”Europas fåglar”:

    Ladusvala: ”Sången är behagligt kvittrande och surrande med inslag av en uttdragen ton ”äää””.

    Hussvala: ”Sången är ett svagt behagligt kvitter, mindre omväxlande än ladusvalans”

    Backsvala: ”Sången är ett anspråkslöst kvitter.

    Tyvärr saknas i detta hushåll Erik Rosenbergs ”Fåglar i Sverige”, vars sångbeskrivningar visst ska vara målande.

    Om svalor har tid att sjunga när de flyger och fångar insekter, vet inte snitsaren, men han tycker att det vore opraktiskt. Tornsvalan, om vi ska räkna den som en svala, låter som bekant under flykt, men kvittrar inte. Dess läte beskrivs som ”ett gällt, utdraget, genomträngande skri ”srrii-srii-srii”.

    Vad svalorna i Kina har för ljud för sig, vet ingen.

    (Det kinesiska ordet ”ni” för svalans kvitter har samma tecken som ”ni” för ”ylletyg. Måhända säger det något om hur det förra låter och det senare känns)

  2. Sköterskan anmärker på att man vid litteraturhänvisningar ska ange föfattare och utgivningsort och utgivningsår:

    Europas fåglar.
    En fälthandbok av Roger Peterson, Guy Mountfort och P.A.D. Hollom.
    Inledning av Sir Julian Huxley.
    Svensk bearbetning av Carl-Fredrik Lundevall.
    Tredje reviderade upplagan.
    Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag, Stockholm 1961.

    Originalets titel. ”A Field Guide to the Birds of Britain and Europe”. London 1954.

    (De engelska författarna tillägnar boken sina ”prövade hustrur” med ett Shakespearecitat ur ”Muntra fruarna i Windsor”:
    ”She laments, sir, … her husband goes this morning a-birding”)

  3. Svalor kvittar alltså. Så bra då vet jag det. Jag glömde att de ju faktiskt sitter stilla ibland, då kvittrar de säkert. När de flyger svirrar de. Tycker jag. Som tyvärr inte lyckas lokalisera hushållets enda fågelbok för att vederlägga eller belägga min tes.

  4. Att svalor ”svirrar” när de flyger, står det inget om i nämnda fågelbok, men å andra sidan står det heller inte att de inte gör det.

    I SAOB svirrar en massa insekter, sparvar, kollobrier och till och med fladdermöss, men så vitt vi kunnat se inga svalor, vilket snitsaren finner märkligt eftersom han nog också tycker att flygande svalor svirrar.

  5. Känner mig priviligierad att ha reda på denna webadress. Alltid lika inspirerande, underhållande och inte minst bildande att få ta del av det Ni har att förtälja. Tack ska Ni ha!

  6. Snitsaren, som bläddrat i diverse böcker om kalligrafi, svarar först i enlighet med sina fördomar om österlandet något ödmjukt självföraktande, men ändrar sig och drar till med ett kaxigt västerländskt ”Tell your friends!”, för att slutligen, nöja sig med ett lagom (se där ännu en fördom) svenskt Tack!

  7. Snitsaren och hans sköterska undrar för övrigt med anledning av Shakespearecitatet ovan, om någon i läsekretsen vet, vad förleden ”a-” egentligen står för i engelskan. Det brukar ju (åtminstone bland svenskar) vara populärt att säga till exempel att ”Times are a-changing”. Sjunger inte Bob Dylan så också?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s