Tildologi

Enligt oraklet Oddvar Moen är ”Tildo” ingenting annat än den energi,  som blivit över,  sedan ”snitsaren” och ”löparen” för ett och ett halvt år sedan fusionerade med ”jumper” som resultat, och i avvaktan på en bättre förklaring får vi hålla till godo med denna.  Föga förvånande föredrar emellertid energiknippet självt, att skriva sin historia annorlunda,  eller snarare rita,  ty blyertspenna och färgkritor tycks vara de uttrycksmedel hon för närvarande håller sig till. Här på snitsarens blogg tillåter vi tusen blommor blomma och ett ifrågasättande av Tildos sanning är inte heller tillrådligt, varför vi låtit henne husera oemotsagd här nedan. Några förklaringar till sina teckningar lämnar inte Tildo,  men en lyhörd butler, van att tolka minsta harkling, har dock vågat komplettera konstverken med texter som han tror speglar konstnärens intentioner.

Tildologi 1

Tildo föddes genom en explosion. Hon minns att det slog lock för öronen och att någon ropade: ”Vicken jädra smäll”. Efter att allting tidigare varit grått, blev det nu gult och rött.

Tildologi 2

Tildo växte upp på ett barnhem. Där trivdes hon inte alls, ty barnen fick varken mat eller leksaker.  Föreståndarinnan hette tant Rut och var enligt uppgift dum. På bilden hugger hon Tildo med sin yxa.

Tildologi 3

Tildo var först i världen att göra ”high five”, det vill säga slå ihop händerna över huvudet vid möte för att visa ömsesidig uppskattning, ofta i samband med något slags prestation. Bilden ovan lär vara från 5000-metersfinalen vid olympiaden i Helsingfors 1952,  där Emil Zatopek vann före den franske nordafrikanen Alain Mimoun samt den notoriskt spurtsvage Herbert Schade.  Christopher Chataway från Storbritannien ramlade i sista kurvan,  men tröstades senare av Tildo.

Tildologi 4

Tildo har alltid varit modig.  En gång skrämde hon bort en farlig älgtjur,  så som bilden ovan visar.  För bedriften blev hon utnämnd till kejsarinna och fick en fin krona av ”en som heter bureborn”.  Det torde vara hon som står till vänster och beundrar Tildo. På bilden härunder ser vi hur kejsarinnan Tildo uppvaktas med guld, rökelse och myror av i tur och ordning Masse, Nix och en som heter Karin. Nix har en stor kalufs som står rätt upp, medan Masse har ”prickar som Sluggo”. Karins hår hänger neråt på ömse sidor om huvudet.

Tildologi 5

 

                                                                                      ¤

13 svar till “Tildologi

  1. För att ingen ska tro att Tildo ljuger, visar vi här den berömda filmsnutten från 1952. Med lite god vilja kan man ana Tildo i sista kurvan:

  2. Haha! Helt underbart!
    Nu tror samtliga pa internetcafeet att jag har mer an en skrus los.

  3. Tildo undrar oroligt om bureborn skrattar åt teckningarna, men en diplomatisk butler försäkrar att alla tycker att de är fina och att bureborn bara skrattar för att hon är så glad att vara på träningsläger. På Tildos fråga, vad ”en skrus los” betyder, svarar samme butler att det är portugisiska för ”en skruv lös”.

    Eftersom var och varannan löpande bloggare springer ultradistanser i parti och minut, ville jumper inte vara sämre utan sprang idag ”Vallentuna 6-timmars”. På den tiden hann han trots en lunch på 24 minuter 46,1 km, vilket torde vara den längsta sträcka han avverkat under en dag. För detaljer:
    http://www.jogg.se/?sida=tdbok&todo=showsingle&rid=950207&id=15958

  4. Startnumret nöjer sig med kortdistanser om 30 km (utan marsipan-den fick vänta till efteråt) i maklig takt.

  5. Startnummer X är maratonlöpare, dvs ett sånt där monster som springer 42 km utan att stanna. Han behöver inte träna mage och tarmar på samma sätt som vi, som tycker att 42 km egentligen är alldeles för långt. För oss är alla sträckor över 30 km ”ultra” och måste alltså tränas därefter med lämpliga överlevnadsstrategier, där gallowalking och marsipan får utgöra hörnstenarna.

  6. Hahaha! Härlig biografi 🙂 Jag antar att ”en som heter Karin” är jag, det var jättefina bilder som Tildo ritat 🙂

    Jumper: Imponerande! Wow!

  7. När vi frågar om det är ”denna Karin” som avbildas, svarar Tildo: ”Ja, det ser ni väl!!!”

    Sedan tillägger hon att ”myrorna inte var så kul”.

    Jumper är själv imponerad av sitt sextimmarslopp. Inte av sträckan eller tiden, utan av att det galna företaget som sådant verkligen blev av. Det gläder honom att han fortfarande är nyfiken. Han säger att ”om han inte kan vinna något annat, så ska han i alla fall ta hem nördpriset.

  8. Jag som trodde att myrorna skulle vara uppskattade… Nästa gång får jag hitta på något kuligare då, Tildo 😉

    Jumper: Med nyfikenhet kommer man långt och att ta hem nördpriset är en vinst stor som något. Det är fint att vara nörd! 🙂

  9. Tigrar är kul !

  10. Jag tyckte att det var väldigt likt mig på bilden!

    Och: starkt jobbat jumper. Det är rätt galet att springa mer än 43 km. Eller… mer än 21 egentligen.
    Eller: kanske mer än 5 km?

    Eller överhuvudtaget?

    Det beror nog på vem man frågar.

  11. Frågar du en enkel butler, svarar han att det är galet att springa överhuvudtaget, men när samme butler frågar jumper himlar denne med ögonen och hävdar att det är helt normalt att springa 46 km på en bana runt runt i Vallentuna och därvid passera framför ögonen på gymnasieungdomar ett tiotal gånger. Löpskolning i Berselii park är också normalt.

  12. Bravo Jumper!
    Och på en rundbana dessutom. Jag har iofs ytterst begränsade erfarenheter av ultralöpning, men känner ett strakt motstånd mot att behöva återse en viss plats mer än en gång. Men jag har nu inte testat, så jag borde väl tiga still om den saken.
    Finns det ngt som hindrar att Jumper käkar lunch under ett maratonlopp?

  13. Charmen med tidslopp på rundbana sägs vara den fina gemenskapen där de bästa och de sämsta träffas under hela loppet. Jag fick nöja mig med några undrande vägarbetare och gymnasieungdomar och mitt psykologiska pannben, som efter vintern harvande fram och åter på vintervändbanan är hårt som betong.

    Vad som hindrar jumper från att ta långlunch under Stockholm Marathon är den prestige han inte blir kvitt. Han vill åtminstone komma under fem timmar. Men gärna en gående snabblunch.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s