Snitsargalan

Snitsarens frågelek ”Finn fem från förr” har gjort stor lycka bland denna bloggs läsare. Inte mindre än sex av dessa har själva bidragit med insiktsfulla svar och spännande kommentarer, medan andra har suttit ensamma och gissat i tysthet. Frågorna har visat sig så svåra, som avsett varit, och har krävt många ledtrådar för att så småningom besvaras korrekt. Tävlingstiden har nu gått ut, varför det är dags att redovisa de riktiga svaren och vinnarna.

                                                                                   ¤

 

Nr 1Nr 2Nr 3Nr 4Nr 5

                  1                          2                                  3                                4                  5

 

Nr 1

Bilden föreställer den gamle finske presidenten Urhu Kekkonen. Under bilden, som är hämtad ur Idrottsbladet, står att han som 22-åring hoppade 1,88. Enligt uppgift ska han ha blivit finsk mästare 1924 på resultatet 1,85. Han sysslade även med stående höjdhopp och stående trestegshopp, i vilken senare gren han satte ett inofficiellt världsrekord. Riktiga svar har i tur och ordning avgivits av Startnummer X, Benet och bureborn. Fredrika uppgav helt rätt president men dessvärre till fel bild.

Nr 2

Bilden föreställer snitsaren. Bakgrunden hittar vi på sidan ”Snitsarens morgon” från den 23 mars 2008.  Även svaret ”jumper” har godkänts.  Snitsarens bästa resultat i höjdhopp var 1,97 år 1967. Riktiga svar har i tur och ordning kommit från StartnummerX … och märkligt nog ingen mer.

Nr 3

Bilden föreställer författaren Per Olov Enquist. På många internetsidor påstås att han hoppat 1,98, medan hans personliga rekord enligt egen utsago är 1,97, satt 1959. Han blev som bäst fyra på SM. Här bär han tävlingsdräkt för Bureå IF och hoppar i saxstil, enligt bildtexten troligen vid något distriktsmästerskap. Senare lärde han sig dykstil och tävlade under sin storhetstid för Bromma IF, men någon bild från detta har vi inte kunnat finna. Riktiga svar har avgivits av bureborn och Benet i nu nämnd ordning. Någon har svarat ”Björn Ranelainen”, vilket inte godkänts.

Nr 4

Bilden är utskuren ur detta porträtt av Bill Cosby, så som han såg ut, när han låg vid flottan och bland mycket annan idrott idkade en del höjdhopp. Han uppges ha klarat ”six feet five inches”, vilket motsvarar knappt 1,96. Snitsaren tror sig någon gång hört att Cosby skulle ha hoppat en bit över två meter, men detta har inte kunnat bekräftas. Här har riktiga svar i tur och ordning kommit från Benet, Startnummer X och bureborn.

Nr 5

Bilden föreställer professorn och dopingexperten Arne Ljungqvist, när han som 18-åring vinner Skolungdomens Mästerskap på Stadion. Hans bästa resultat var 2,01 år 1952, endast en centimeter från det dåvarande svenska rekordet. Andra bilder på höjdhopparen Arne Ljungqvist hittar vi här.  Riktiga svar har i tur och ordning levererats av Startnummer X, Benet och bureborn.

                                                                        ¤

Ovanstående i kombination med de poängregler snitsaren i sin visdom utarbetat ger nedanstående resultatlista.  Möjligen har Startnummer X åtnjutit viss fördel vid tolkningen av bild nummer 2, men den som kunnat sin snitsarblogg har ändå haft tillgång till tillräcklig information. Fredrika har tilldelats två extrapoäng för att genast ha gissat rätt president och därmed hjälpt övriga tävlande ett stycke på väg,  medan Tildo slutligen får en tröstpoäng, för att vi ska kunna sova i natt.

 

1.  Startnummer X     7  poäng
2.  bureborn                 5  
3.  Benet                         3,5
4.  Fredrika                   2
5.  Tildo                          1

 

                                                                        ¤

Efter publiceringen av detta blogginlägg har det genom en protest, inlämnad i en kommentar nedan, kommit till vår kännedom, att vi blandat samman två namn i prislistan ovan. Ett extra jurysammanträde har beslutat, att bureborn och Benet ska byta både plats och poäng.  För det lidande vårt misstag åsamkat dem, ska de båda dessutom tilldelas varsin extra poäng, vilket ger följande oomkullrunkliga resultatlista.

 

1.  Startnummer X     7  poäng
2.  Benet                         6  
3.  bureborn                 4,5
4.  Fredrika                   2
5.  Tildo                          1

21 svar till “Snitsargalan

  1. Grattis Startnumret! En mycket välförtjänt seger.

    Ledtråden i form av en Strumplästbild avslöjade faktiskt vem den gängliga hopparen var. Kände igen steget och kroppshållningen från Lidingö. Men svara glömde jag alldeles.

    Hade förexten Startnumret rätt i att bild nr 2 tagits vid kårhusockupationen?

  2. Grattis själv till en hedrande andraplats.

    Ja, snitsarens berättelse från den 23 mars 2008 är helt sann: https://snitsaren.wordpress.com/2008/03/23/snitsarens-morgon/

    Den exakta, ganska fåniga och vad gäller snitsarens ord lögnaktiga texten under Aftonbladets bild lyder:

    ”Agent 007 slår till. Vem är han? Angår er inte, sa han. Det är inte universitetskanslern, inte Palme, inte Sven Moberg, inte Mats Rehnberg (han uppträdde omaskerad)”.

  3. Sorry att jag är så trög idag. Missade länken i själva inlägget.
    När det gäller kårhusockupationen känner jag mig plötligt otroligt insatt. Lyssnade på P3 dokumentär om just den på söndagens långpass. Av någon anledning blev jag rörd…
    Funderade därför på om Snitsaren, med tanke på maskeringen, tillhörde dubbelmaoisterna. Men det gjorde han tydligen inte.

  4. Hur är det förexten med Jumper efter gårdagens vurpa?

  5. Snitsaren tyckte nog också att de rättrogna revolutionärerna var lite rörande. Till skillnad från dem har han inte heller behövt ändra sina åsikter så mycket i efterhand. När han någon gång gick i demonstrationståg, hade han också svårt att skandera de blodtörstigaste slagorden.

    När han på kvällen lämnade kårhuset med sin tillfällige kamrat, sa han halvt på skoj, att de kanske bevittnat ett historiskt ögonblick (ockupationen hade utropats). På sätt och vis hade han rätt. Dagen efter gav sig den hårda kärnan av revolutionärer ut på stan för att ockupera operan och kvällstidningarna hade rubriker som: ”Slaget om Stockholm”. Då log snitsaren sorgset.

  6. Jo, jag har ett blodigt vänster lillfinger och ett tjockt blått ringfinger. Vidare en bula på vänster axel och en öm vänster höftknöl. Men benen är intakta, varför jag tänker springa i morgon som vanligt. Jag är mest sur för att jag var så dum i huvet. Om man ska springa på is, kan det vara bra att titta neråt ibland och inte springa och tänka på annat. När jag vurpade tänkte jag på hunden Rocky, om det kan vara av intresse.

  7. Startnumret vill gärna skryta med att han var med vid almarna i Kungsan 1971. Så det så.

  8. Det kanske rentav finns någon bild på hur det 10-åriga startnumret har kedjat fast sig uppe i träden?

  9. Min mamma tog mig en gång med för att titta på ett demonstrationståg på 1 maj. Jag var fem år och åt glass. För övrigt passerade vänstervågen mig alldeles obemärkt. Inte ens några kåldolmar och kalsipper.
    På 80-talet krävdes inte mer än spretig lugg för att vara rebell. Jag hade inte ens det. ..

  10. Nåja, Starnumret får väl erkänna att han var om möjligt än mer perifer i almstriden än snitsaren var i kårhuset. Däremot kommer han bestämt ihåg att han hörde Fred Åkerström sjunga ”sådan är kapitaismen”. Och så ritade han en teckning av tehuset och Karl XIIstatyn som visades på en utställning på kafé Mejan. Det var för övrigt första, och hittills enda, gången han lyckats sälja ett konstverk. Tio kronor vill han minnas att mästerverkat inbringade.

  11. ”Jag var fem och åt glass”. En oskyldig idyll fullt i klass med snitsarens femtital, bortsett från att glassen då skulle varit än mer exklusiv och därmed än mer ihågkommen.

    Ja, 80-talet var en svår tid för dem som såg ut som strumplästhopparen i föregående blogginlägg. Skägg, långt hår och träskor blev för mycket för en del av ungdomen i V-tuna, som då var ännu mer av en liten byhåla, inkämd mellan rena bonnvischan och de fina villaförorterna. Men vi härdade ut alla tre, snitsaren, jumper och en envis butler och när jumper numera glider ut på långpass i sin fina overall (av en del bloggare dock kallad ”retro”), möts han av respekt. Möjligen kan han någon gång förväxlas med jultomten.

    När det gäller startnumrets kamp på barrikaderna, vill någon här i hushållet minnas att det (startnumret) stått och hållit i en fackla vid almarna.

  12. Han minns ingen fackla. Vad skulle den användas till? Bränna ner träduslingarna och det fula tehuset? Vilken sida stod Startnumret på, egentligen?

  13. På vilken sida de stått, har många genom historien haft anledning att fråga sig, när de sett tillbaka på sina liv. Kanske startnumret blir tvunget att dela sig i två och spotta på varandra?

  14. Äntligen de rätta svaren! Tackar och bockar för detta. Väntan och spänningen har varit näst intill olidlig.

    Under tiden som jagmed njutning småleende läste igenom de korrekta svaren gjorde jag en liten överslagsberäkning av de poäng jag borde samlat ihop. Jag tyckte det kändes en aning magert med 3,5 då jag faktiskt lyckats få in en fullträff på nummer 4 med hjälp av min Bill Cosby-gissning. Min påföljande petimetermässiga kontrollräkning fann att min magkänsla minsann hade haft rätt. Jag hade skrapat ihop inte mindre än 5 smaskiga poäng i denna synnerligen välarrangerade och högst intressanta tävling.

    Nu är jag ju i och för sig en man som inte bryr sig speciellt mycket om placeringar som sådana, så egentligen borde jag inte skriva denna kommentar. Men samtidigt besitter jag en egenskap som gärna vill ställa sådana saker som jag finner inte vara helt i sin ordning till rätta. Jag skyller detta beteende på mina nedärvda moderliga gener.

    Så, med risk för att för evigt i bloggosfären bli stämplad som ”petimeterbenet” lämnar jag härmed in en liten protest avseende det offentliggjorda slutresultatet.

  15. Benets protest har behandlats på ett extra jurymöte, som mest bestått i att snitsaren upprepade gånger slagit sin butler med en linjal. Den senare har av den förre uppmanats att be om ursäkt för att ha blandat ihop namnen i prislistan. En blåslagen butler skyller sitt misstag på trötthet efter alla de ”utmaningar”, han tvingats administrera den senaste tiden.

    Benet skall självfallet ha 1 + 0 + 1 + 2 +1 = 5 poäng, medan bureborn skall ha 0,5 + 0 + 2 + 0,5 + 0,5 = 3,5 poäng. Som plåster på såren tilldelar snitsaren i sin salomoniska visdom en poäng till vardera Benet och bureborn för deras respektive lidande, före respektive efter det nya domslutet. Fler extrapoäng törs vi inte avvara, emedan Startnummer X då kunde tänkas protestera. Den nya prislistan ser alltså ut som nedan (Tildos tolkningar saknar vi dessvärre maktmedel att påverka), men då snisaren följer budet att hellre giva än taga, låter han bureborn behålla sin silvermedalj och präglar i hast en extra medalj i förgyllt silver till Benet. Bronsmedaljen får han behålla som minne av en försumlig butler.

    Startnummer X 7
    Benet 6
    bureborn 4,5
    Fredrika 2
    Tildo 1

  16. men tänk om bureborn nu gör en ”Ara” och lägger sin silvermedalj på mattan i protest och går ut från prisutdelningen, hur blir det då? Kommer då en ny bronsmedalj delas ut till Fredrika?

  17. Om bureborn mot förmodan gör en papegoja, kommer hon formellt att för evigt uteslutas ur snitsarförbundet, för att strax därefter tagas till nåder av en generös snitsare och överösas med blommor och lovord för sitt modiga uppträdande. Silvermedaljen kommer att smältas ner. Fler frågor?

  18. Inga fler frågor, bara ett tack för de rätta svaren 🙂

  19. Vassego!

    Måhända undrar någon, vad Anna Maria Lenngrens dikt hade med bilden på snitsaren att göra. När grevinnan (precis som snitsaren) visar porträttet av sig själv som ung blir hon (precis som snitsaren) inte igenkänd och utbrister: ”Nå ser du inte vem det är?”. Ett svar i stil med ”Kors bevars väl, ska detta vara snitsaren?” hade givit stilpoäng.

  20. Inte smälta ner min medalj!
    Jag ger visserligen inte mycket för medaljer – Pumlan har fått ett par att leka med – men det här skattar jag högt. Felräkningar eller ej.

  21. Behåll hon sin silvermedalj. Hon har kämpat lika hårt för den som Anders Södergren.

    Jumper som hävdar att han inte heller bryr sig om medaljer konstaterar att han har fler sådana från veteranlånglopp än från sin ungdom. De få han fick som ung (man fick mest andra priser)gjorde han sig av med någon gång i ett fåfängt försök att sudda ut sin historia och börja om. En medalj vill han dock ha innan han dör, den Stockholm Marathon-medalj som han tappade eller aldrig fick 2006. Från år 2007 har han däremot kvar en ros, vars märkliga öde vi ska berätta om i ett senare blogginlägg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s