Hoffmanns äventyr

Den officiella tyska nationalsången börjar med orden ”Einigkeit und Recht und Freiheit”. Det handlar alltså om tredje versen i den gamla tyska nationalsången ”Lied der Deutschen”, mer känd som ”Deutschland, Deutschland über alles”. Denna skrevs 1841 till en melodi ur Joseph Haydns ”Kejsarkvartett” (opus 76, nr 3) av August Heinrich Hoffmann von Fallersleben (1798-1874), professor i tyska vid universitetet i Breslau.
Hoffmann hade liberala, demokratiska åsikter och verkade för ett enande av det splittrade Tyskland. På grund härav avskedades han 1842 från sin professur och landsförvisades. När Hoffmann skrev sin dikt, befann han sig i exil på Helgoland och längtade hem och hans dikt bör ses som ett uttryck för drömmen om ett enat fosterland.

Deutschland, Deutschland über alles,
über alles in der Welt,
wenn es stets zu Schutz und Trutze
brüderlich zusammen hält.
Von der Maas bis an die Memel,
von der Etsch bis an den Belt.
Deutschland, Deutschland über alles,
über alles in der Welt.

Deutsche Frauen, deutsche Treue,
deutscher Wein und deutscher Sang,
sollen in der Welt behalten
ihren alten schönen Klang.
Uns zu edler Tat begeistern
unser ganzes Leben lang.
Deutsche Frauen, deutsche Treue,
deutscher Wein und deutscher Sang.

Einigkeit und Recht und Freiheit
für das deutsche Vaterland,
danach laßt uns alle streben
brüderlich mit Herz und Hand.
Einigkeit und Recht und Freiheit
sind des Glückes Unterpfand.
Blüh’ im Glanze dieses Glückes,
blühe deutsches Vaterland!

Orden ”Von der Maas bis an die Memel, von der Etsch bis an den Belt” i den första versen handlar alltså inte, som man i efterhand kan tro, om anspråk på ett utökat geografiskt herravälde, utan anger helt enkelt de yttersta gränserna för de tyska småstater som faktiskt ingick i det tyska förbundet (bildat 1815). Icke desto mindre har denna första vers tolkats expansionistiskt av såväl dum som snäll och vår vän Hoffmann har fått vända sig många varv i sin grav. Hans förhoppning var, att ”Lied der Deutschen” skulle utses till tysk nationalsång vid grundandet av det tyska riket 1871, men i stället förordades ”Die Wacht am Rhein”, mycket som en följd av de tysk-franska stridigheterna. Fortsättningsvis tycks dock den gamla ”Heil Dir im Siegerkranz” ha fått tjänstgöra som inofficiell nationalhymn. Vid första världskrigets utbrott sjöngs Hoffmanns sång framför allt i Österrike, av alla befolkningsskikt och alla partier. Efter krigets slut förbjöds den av ockupationsmakterna, men upphöjdes äntligen 1922 av den socialdemokratiske rikspresidenten Ebert till officiell nationalsång. De två sista verserna föll inte nationalsocialisterna i smaken, varför de, när de kommit till makten, bara behöll (och misstolkade) den första och då som en inledning till den nazistiska ”Horst-Wessel-Lied”, numera enligt uppgift förbjuden i Tyskland. Efter kriget hamnade ”Lied der Deutschen” åter i skamvrån (nu på grund av den missbrukade första versen) och ersattes tillfälligt, men 1952 enades man om att hela den gamla hymnen skulle erkännas som (väst)tysk nationalsång. I officiella sammanhang skulle dock bara tredje strofen sjungas. Denna överenskommelse har senare befästs i det enade Tyskland 1991 och 1998. Det är alltså inte, som många tror, förbjudet att sjunga ”Deutschland, Deutschland über alles” (eller för den delen ”Deutsche Frauen, deutsche Treue, deutscher Wein und deutscher Sang”), men den officiella tyska nationalsången, som vi frågade om, börjar först med orden ”Einigkeit und Recht und Freiheit”. Hoffmann är säkert nöjd ändå.

10 svar till “Hoffmanns äventyr

  1. Urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt urtråkigt !!

  2. Ja, Tildo, livet består inte bara av nöjen utan också av tunga plikter. Till dessa hör att redovisa de ibland något omständliga svaren på snitsarens frågor om nationalsånger, i detta fall den femte. Återstår sju och ännu en tid är kommentatorsfältet öppet för gissningar på de fågor som inte fått fullständiga svar. Nog borde väl en och annan i denna bloggs löpande läsekrets minnas vad Baldini gjorde på prispallen 2005?

  3. Baldini var ju han som var i maskopi med den irlänske kiltförsedde alkolistprästen som puttade den verklige segraren av banan. Fast det var visst i OS. Finns det en vers för alla italienska systrar eller får enbart bröderna plats i nationalhymnen? Dropp-Hoffmann näns ju ägna de tyska damerna en vers om än blandat med vin. Det borde alltså finnas en vers om sorelli d´Italia och något om Strega uti det italienska nationalkvädet.

  4. Nej, i den italienska nationalsången finns inga systrar. I en vers nämns ”bimbi d’Italia”, vilket inte ska tolkas som ”Italiens bimbos”. Bland barnen finns dock förstås också flickor. Hur skulle det annars gå för Italien?

    Startnummer X hävdar för övrigt (via andra kanaler) att han svarat på ett flertal av frågorna i ett tidigare inlägg. ”Sjunga för full hals, Tagore och Wales (eller Biafra)”, vad är det för slags svar?, undrar vi. Och på vad? Vad han gjort i ett tidigare liv som docent, räknas inte heller här.

  5. Jumper >> Det är rent medicinskt. I vaden finns det små klaffar (som de som sitter vid hjärtat) och pumpar blod. Varje gång man anstränger vaden så öppnas dem och blod och vätska under pumpas upp. Sedan stängs de igen. Och så fortsätter det. Därför brukar stelheten kunnas kännas bättre efter en stunds löpning.

    Hm. Undrar om någon förstår hur jag menar 🙂

    Och så kommer man direkt in i en diskussion om tyska nationalsången. Härligt. Jag känner mig direkt som hemma.

  6. Det låter som en bra förklaring. Tack för den! I mitt fall tycks det oftast räcka med lite gång eller några tåhävningar för att stelheten (som sitter i hela fotleden och inte bara runt senan) ska ge med sig. Kanske en ålderssak också. Benet har för övrigt opererats för åderbråck innan jag började min seniorlöparkarriär för nio år sen.

    (Mitt artistnamn ”jumper” anspelar på en medioker höjdhopparkarriär för 40 år sen. Mina 197 cm hade inte räckt långt om du fortsatt hoppa efter dina 181 cm vid 14 års ålder!!! Så gammal fick jag nöja mig med 147 cm. Men jag håller med: Löpning är nog roligare).

  7. Ovanstående replikskifte mellan jumper och Matte bottnar i en fråga den förre ställt på den senares blogg. Höjdhoppskommentaren refererar till samme Mattes löparbiografi, där ungdomsresultatet uppges. Båda källorna har tidigare rekommenderats för läsning under inlägget “Akilles vrede”.

  8. Jag vet vad Baldini gjorde på prispallen vid EM i Göteborg 2005:

    Han gjorde ingenting, för EM i Göteborg gick 2006. Ha ha!!

  9. Helt rätt Tildo. Du får en extra vakenhetspoäng.

    Felet var dock ingen kuggfråga utan en ren lapsus. I snitsarens originalbrev stod det ”i somras” och en dum butler mindes fel när snitsaren var i farten med sin korrespondens. Frågan kvarstår alltså: Vad gjorde italienaren på prispallen i Göteborg 2006 när nationalsången spelades?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s