Ständigt

Rubriken ”Ständigt dessa kameler” har nu mött läsarna av denna blogg så länge, att de till slut fått anledning att själva sucka: ”Ständigt dessa kameler”. En stackars fantasilös butler, som i den bortflugne Asgams frånvaro satts att administrera snitsarens blogg, kan bara instämma och konstatera att bloggen helt tappat styrfarten. När snitsarens brevlåda sinat och det huvudsakliga dragplåstret, den populäre jumper, bara ägnar sig åt tråkiga tåhävningar och stretching av en lårmuskel, återstår bara för bloggen att vända sig inåt och beskriva sig själv. Denna meningslösa metabetraktelse är följaktligen inget annat än ytterligare ett i raden av nödinlägg. Låt oss hoppas att kommentarerna blir intressantare.

Annonser

14 responses to “Ständigt

  1. Till alla jumpers beundrare landet runt kan meddelas att han idag provjoggade sin hälsena i stort och tryggt sällskap. Medan sköterskan och påhejerskan sprang 5 km på 33 minuter, valde han och två yngre familjemedlemmar (låt oss kalla dem XY och XX) 2,6-kilometersspåret åt motsatt håll i lätt 6:15-tempo. Jumpers knä och häl tycks ha klarat sig utan att protestera. Han tog det mycket försiktigt men tassade ändå lätt med 180 steg i minuten. Eftersom medjoggarna nöjde sig med fem dubbelsteg, när har tog sex, bör de ha sviktade fram med 150 kliv i minuten. Jumper säger, att han under löpningen höll en kort föreläsning i ämnet, men han tror att sådden föll på hälleberget. Om jumper inte får några men av äventyret, ska han upprepa det (då ensam) om några dar. Han förmanar sig att skynda långsamt. I dagsläget är det stort nog att bara kunna springa. Säger jumper.

    (Själv har jag nog att stå i med lägenheten full av hungrigt folk).

  2. Det låter tryggt det! För Jumper alltså. Och skönt att höra att skadeläget verkar ha förbättrats. Värre för Butlern att hinna med att laga mat och utfodra hungriga löpare, kan tänkas.
    180 steg/min är förresten en imponerande stegfrekvens, jag brukar hamna runt 160 steg/min trots mina korta ben…

  3. Det gläder ett butlerhjärta att någon tänker på honom. Äldre tiders butlers behövde aldrig stå i köket. De serverade på sin höjd te och lade fram en nystruken morgontidning. Förr vimlade det av tjänstefolk, men nu får en stackars butler sköta allt.

  4. Sköterskan och påhejerskan verkar vara dubbelgångare till varandra. Gäller det XY och XX också?

  5. Nej, de är unika individer och tillfälliga besökare, därtill av olika kön så som bokstavsbeteckningarna antyder. De bör inte heller förväxlas med Startnummer X, som för övrigt också säger sig vara ”en och odelbar”. Han springer dessutom, oss veterligt, inte sådan här fisjoggning. Gissningsvis drar han denna helg iväg på långpass i 5-minuterstempo med sin klubb i Uppsala. Jumpers, snitsarens och Tildos inbördes relation bestäms som tidigare av Oddvar Moens ekvation.

  6. Ganska knäppt, om du frågar mig!

  7. Det är ingen som gör!

  8. Jag tycker att herr Butler sköter bloggen alldeles förträffligt, helst med tanke på vilka krav som ställs på den som ska hantera alla bollar i ett så vidlyftigt hushåll. (Därmed inte sagt att jag inte saknar Asgam. )
    Och gratulera Jumper till ett snyggt genomfört tassepass, att ta det varligt är en sann konst som bara de mest rutinerade löpare behärskar.

  9. Tackar och bockar. Man gör så gott man kan.

    Jumpers hälsena är fortfarande tjock och stel och lätt öm vid guggning efter den senaste joggningen. När han googlade vidare om sina besvär, hamnade han i en löparblogg , som under det senaste året handlat om en stackars hälsena. Det har visst inte varit uppmuntrande läsning. Jumper säger att han den senaste månaden har fått ett helt nytt perspektiv på sin löpning. Om han någonsin kommer att kunna springa långpass igen, lovar han att aldrig mer klaga över att han blir trött eller mår illa.

  10. Jag ska minsann komma ihåg det löften nästa gång det ”gnälls” över tröttma under långpasset… För det är klart att det blir fler långpass!

    Elchockerande av hälsena var en för mig ny metod. Ligger helt rätt i tiden, elchockerande är helt enkelt inne. Man kan ”stöta” bort det mesta, från fettvalkar runt midjan till potentiella våldtäktsmän.

  11. På Google har jumper (förutom excentriska tåhävningar) fastnat för denna nya metod för behandling av ond hälsena. Eftersom jumper inte går till doktorn förrän han är döende, lär han dock få leva med sina inväxta blodkärl i sin tjocka sena.

  12. Intressant länk. Tack!

  13. I fall någon undrar över Startnummer X´s tystnad beror den inte på ointresse av att blogga. Nej! Han har istället ägnat den senaste tiden åt att byta arbetsplats och har hastigt och lustigt sett sig tvungen att finna träningsrundor i Huvudstaden. Två pass har hunnits med, men de har bägge blivit för långa. Idag sprang han t ex från sin arbetsplats vid Solnavägen ner förbi Karlbergs slott och gjorde sedan ett försök att ta sig längs stranden runt västra delen av Kungsholmen. Det gick nu inte riktigt bra eftersom större delen av Hornsbergs Strand visade sig vara en byggarbetsplats. De gamla kvarteren där han övningskört och bucklat till bilskolans bästa folkabuss fanns inte kvar. Så småningom kom han dock fram till vattnet via en stor parkeringsplats som han inte minns från förr och kunde, på en ganska kuperad bana, ta sig fram till Rålis. Då hade klockan blivit oroväckande mycket för ett lunchpass varför han sneddade upp förbi sin gamla skola vid brandstationen över Kronobergsparken ned till Kungsholms Strand och tillbaka via Karlberg. Varför anses Kungsholmen runt som ett ganska platt lopp? Nog tyckte Startnumret att denna bana var ”fett kuperad” som han uttryckte saken. 180 steg i minutet låter rätt mycket, Startnummer X mätte upp 160 steg (enkelsteg!)/min på Atterbomsvägen (kanske det går fortare på Stagneliusvägen?). Hur som helst, Jumper borde alltså springa ca 12% snabbare än Startnummer X! Stämmer det?
    När det gäller träning, fundera StX på att träna med en Stockholmsklubb någon dag i veckan. Han har blivit tipsad om klubbar som kan tänkas ta emot veteraner. Därmed ber vi om ursäkt för att detta inpass blev onödigt långt.

  14. Naturligtvis har vi alla undrat över startnumrets tolv dagar långa tystnad. Nu tackar vi desto mer för den uppdaterade träningsdagboken, denna gång kryddad med minnen från startnumrets ungdom.

    Jumper är alltid nyfiken på startnumrets framfart. Han undrar vilka löparklubbar det tipsats om. På frågan, om jumper springer 12% fortare än startnumret, svarar den förre att det är tveksamt om man kan tala om hans löpning i presens. Han minns, att förr, när han sprang, tog han mycket korta steg. Han tror att han nog såg lite rolig ut. Efter sällskapsjoggen senast (se ovan), har han bara testat hälsenan under en långpromenad på Ornö samman med diverse femininer. De gick halvannan mil med traditionell avslutning i Hemträsket, där det nu byggts en fin badbrygga. Då de var ensamma där så när som på en far med son som idkade hopp från klippa 50 meter bort, badade jumper som han brukar i bara mässingen. Den hoppande gossen ropade då en smula egendomligt: ”Hon badar naken!!”. Av promenad och bad fick jumper dock inga men, och det var ju huvudsaken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s