Gao Wu

 

 

 

Det är obekant om den kinesiska bloggrubriken verkligen betyder ”High Five”, men ”gao” står i alla fall för ”hög” och ”wu” för ”fem”. Helt säkert är däremot att bilden ovan,  målad med vattenfärg av Tildo,  föreställer det tecken för ”haj faj”, som användes i fornbrasilianskt skriftspråk.  Den röda fläcken sägs vara viktig, emedan tecknet utan den bara betyder ”hej” eller ”ja”. En gul fläck på den höjda handen berättar att det är ”fara att nalkas”, en grön att det är ”klart”, medan en brun fläck, enligt en hysteriskt skrattande Tildo, betyder ”Titta jag har fått bajs på handen”. Den blåa fläcken är inte betydelsebärande utan är, enligt trovärdig källa, ett så kallat fonetikum, som anger hur tecknet uttalas. Snitsaren lovordar Tildos bild för dess enkelhet och klarhet och tillägger,  att om alla uttryckte sig lika väl som de forna brasilianarna, skulle världen se bättre ut.

Innan Tildo nått dessa höjder i sin kalligrafi,  har hon likt alla stora kalligrafer haft en mödosam väg att vandra.  Efter att ha fyllt två ark med kinesiska treor och diverse andra krumelurer, gav hon sig i kast med det namn Tidu,  som hon tilldelats av snitsaren, i tron att tecknen härför betydde ”high five”. Resultatet av Tildos möda kan avnjutas nedan.

 

  

 

Snitsaren prisar även dessa försök, där Tildo omedvetet anat tecknens verkliga betydelser  och laddat dem med ursinnig kraft. ”Ti” betyder nämligen inte bara ”klöv” utan också bland annat ”hov”, och till höger om radikalen för ”fot”, här i skepnad av en arg kaktus,  ses Tildo,  själv med två klövar,  bestiga en häst med tre hovar.  Nog klampar tecknet ”ti” av djurfötter,  så det hörs vad det betyder, och att det nedersta tecknet ”du”,  som betyder ”gift” eller ”giftig”,  har formats som en giftspindel är naturligtvis inte heller någon tillfällighet.

Som belöning för flit och framsteg gav därefter snitsaren sin elev de två riktiga tecknen för ”hög” och ”fem” att öva på. Tildo fann dessa mindre ”kuliga” än de förra, men gjorde åtminstone några helhjärtade försök att anpassa sig till norm och tradition. Här nere till vänster ser vi snitsarens datorstiliserade tecken och bredvid dem Tildos ”High Five”. 

 

                                  

 

Enligt en imponerad snitsare  äger Tildos tecken ovan såväl urkraften hos gamla hällristningar som lekfullheten i det yngre kinesiska Zhuo-måleriet, vars utövare velat frigöra sig från det ytligt skickliga för att söka ett ursprungligt uttryck i det skenbart valhänta och tafatta.  Tildo anser att tecknet ”gao” för ”hög” egentligen föreställer ”en tant som sitter på toaletten” och i detta ger snitsaren henne odelat rätt. Endast en sann konstnär kan se det höga i det låga och tvärtom.  Att tecknet ”wu” för ”fem” ser ut som en sparkstötting,  krävs det ingen särskild konstnärlig begåvning för att upptäcka,  men få kinesiska sparkstöttingar har givits sådan fart och tyngd som Tildos här ovan,  och konstnären själv hade bara gott att säga om sin skapelse, när hon provåkte den nerför backarna.

Därefter ansåg sig Tildo färdig med den ”trista svarta” kalligrafin och, inspirerad av den fornbrasilianska uppfinningen att använda färger för att uttrycka känslor i skrift, lät hon fantasin härja. I verket här nedan, lika raffinerat sparsmakat som överdådigt flödande, har Tildo, enligt snitsaren, tagit den kinesiska kalligrafin in i en ny tidsålder. ”High Five”!!

 

 

.