”Snitsarens fyra streck”
Under sina flitiga men tafatta försök att utforma kinesiska tecken med hjälp av svart vattenfärg, en pensel och en dator, har snitsaren in i det längsta vägrat att avliva sina egna älsklingar. Särskilt förälskad tycks han ha blivit i det fragment, som visas ovan. Han hävdar, att det i all sin ofullkomlighet andas av rytm och energi. Medan det långa vilande strecket äger tyngden hos en gammal och trött valross, har överdelen gjort sig fri och strävar uppåt i spänst och obändig kraft. Han kallar konstverket ”Snitsarens fyra streck” och tillägger skrattande att de måhända säger mer om om honom själv än fyra tusen snitsarord. Kanske någon bland denna bloggs läsare kan hjälpa honom att tolka bilden.
7 svar so far ↓
Tildo // april 14, 2009 vid 2:06 e m |
En stor och en liten gurka och där ovanför två korslagda avhuggna fingrar. Ur det ena fingret blöder det fortfarande.
Asgam // april 14, 2009 vid 2:17 e m |
Från min egyptiska horisont tycker jag inte att det ser ut som fingrar i första hand…
Fredrika // april 14, 2009 vid 3:37 e m |
Vet inte varför, jag ser en brädsurfare på en våg. Det i sin tur kanske säger mer om mig själv än om Snitsaren!
bureborn // april 14, 2009 vid 4:13 e m |
Jag ser en pansarkryssare… Och är nu allvarligt oroad över min psykiska hälsa.
jumper // april 14, 2009 vid 4:35 e m |
Eller ett segelfartyg som styr upp mot vinden och trotsar stormigt hav. Ja, det är nog sant, man ser sig själv, som i ett Råsjack-test (orkar inte googla fram hans stavning).
Oliver Sture // april 21, 2009 vid 2:24 e m |
Jag ser en figur med högtflygande planer som riskerar en buklandning. Men det har inte ett dugg med mig själv att göra…eller har det?
Butlern // april 21, 2009 vid 5:24 e m |
Snitsaren tackar för de intressanta tolkningarna, en del jordnära som Tildos och Asgams, andra mer storslagna som flickornas och jumpers, alla dock för säkerhets skull kompletterade med Oliver Stures ”memento mori”.